Internet ger patienterna råg i ryggen

 

Länge var Internet rena rama vågspelet för den som ville söka information rörande olika hälsofrågor. Enda alternativet var i regel att använda sig av någon av alla de sökmotorer som finns på nätet. För den som exempelvis söker på ordet »diabetes« kan antalet träffar bli åtskilliga tusen.

Att ur denna informationsmängd vaska fram guldkornen tar inte bara tid utan kräver också en stor portion tålamod. Risken är stor att man hänvisas till oseriösa sidor där tro och tyckande går före vetenskap och beprövad erfarenhet. Det finns gott om reklamsidor, såväl för naturläkemedel som vanliga läkemedel. Eller så är webbsidorna skrivna på ett annat språk än svenska, vilket ofta kan vara svårt att ta till sig för den som inte är medicinskt kunnig.

För Agda, 69, som just varit hos doktorn och fått besked om att hon lider av åldersdiabetes, är dessa sökmotorer därför inte att rekommendera. Risken för att hon istället ska återkomma till doktorn med ett akut förvirringstillstånd är överhängande.

Väljer Agda däremot att koppla upp sig mot någon av de många svenska hälsosidor som på senare tid etablerats på nätet är chanserna för att hon ska hitta det hon söker betydligt större. Utan allt för stor ansträngning kan hon ladda hem stora mängder med pedagogiskt utformade informationssidor, artiklar, tips, råd och nya rön om sin sjukdom.

I lugn och ro kan hon sen tillsammans med sin make, någon anhörig eller väninna gå igenom informationen hemma vid köksbordet.

Undrar hon över något kan hon koppla upp sig igen och lägga in en fråga på någon av webbplatserna. När hon några dagar senare öppnar sin elektroniska brevlåda ligger där förhoppningsvis ett svar undertecknat av en diabetessjuksköterska eller en diabetesläkare.

Är hon inte nöjd med svaret kan hon välja en annan frågelåda. Det är i regel gratis och om hon vill kan hon välja att vara anonym.

På de allra trendigaste hälsosidorna kan Agda i stället för att skicka e-post ringa och få prata med en erfaren sjuksköterska. Men då kostar det henne förmodligen en slant.

Nystartade Vitea tar exempelvis 79 kronor per samtal. I gengäld lovar man att svara inom 30 sekunder. Är Agda ekonomiskt lagd, har tid att vänta lite och bor i ett landsting där det finns sjukvårdsupplysning ringer hon dit i stället. Det är gratis.

Å andra sidan har hon då inte möjlighet att direkt online
visa upp sin hälsojournal för den sjuksköterska hon pratar med. Det kan hon hos Vitea. (Om det fungerar, vill säga. Själv för-
sökte jag åtskilliga gånger registrera mig utan att lyckas.)

Journalen ligger på Viteas hemsida och går enligt företaget inte att komma in i utan rätt användarnamn och lösenord. Inte heller sjuksköterskorna kan läsa den utan Agdas tillstånd. Litar Agda inte på säkerheten kan hon välja att vara anonym. Vad som ska stå i journalen avgör hon själv. Ingen annan kan lägga till eller dra ifrån uppgifter.

Agda kan naturligtvis också ringa sin husläkare, fast kanske bara mellan klockan 8 och 9 på morgonen. Och inte på helgen eller klockan sju på kvällen, just när hon kanske vill ha svar på sina funderingar.

Om allt går lika enkelt och smärtfritt som hittills beskrivits
(i verkligheten är det inte ovanligt att det krånglar – med den egna datorn eller på Internet) vet Agda inte bara vad åldersdiabetes är när hon nästa gång traskar iväg till sin doktor. Hon kan förhoppningsvis föra en dialog kring sin sjukdom på en mer jämbördig nivå än förra gången hon var på vårdcentralen.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida