”Jag vill hedra kvinnorna som la grunden till vårt yrke”
”Folk tror nog att jag kommer från en sekt”, säger Kaoutar Egléus om den långa svarta fracken som användes som högtidsdräkt vid Södra Sveriges sjuksköterskehem runt 1940. Foto: André de Loisted
Historiskt

”Jag vill hedra kvinnorna som la grunden till vårt yrke”

Stärkt krage, armbindel och långärmad klänning. Så klädde sig sjuksköterskor på jobbet för 100 år sedan. Kaoutar Egléus sprider kunskap om yrkets utveckling genom sin samling av historiska arbetskläder.

En fältsjuksköterska från Andra världskriget eller en högtidsklädd Florence Nightingale-look-alike med tidsenlig hätta och brosch. Det kan invånarna i stadsdelen Limhamn i Malmö möta en helt vanlig dag.

– I början tittade alla konstigt på mig. När jag går i en kappa som döljer fötterna och har armbindel ser det nog ut som att jag kommer från en sekt, säger sjuksköterskestudenten Kaoutar Egléus.

– När pandemin är över skulle jag vilja ordna en utställning på fakulteten. Men verkligheten är min främsta plattform. Jag försöker använda dräkterna så ofta jag kan. Jag får många blickar när jag går in i skolans bibliotek och på gatan händer det att äldre personer stannar och säger att de minns symbolerna. Vissa vågar inte komma fram, men vinkar igenkännande.

Intresset började på Tradera

Intresset väcktes när hon såg en undersköterskedräkt på Tradera.

– Jag tänkte ”vilken fin klänning”. Den var så välsydd och såg inte alls ut som något man jobbar i.

Hon började studera bilder på arbetskläder från olika verksamheter och perioder.

– På utbildningen får vi mest lära oss om hur vårdinstitutioner har utvecklats. Jag vill uppmärksamma och hedra kvinnorna som lade grunden till vårt yrke, säger Kaoutar Egléus.

I början av 1900-talet förväntades en sjuksköterska ha flera kompletta arbetsuniformer samt sommar- och vinterskor, ett par bruna och ett par svarta.

– På 1960-talet ordnade Göteborgs sjuksköterskeutbildning tre klänningar, tolv förkläden, tre skyddsrockar, kappa, hatt samt stärkta kragar. Det skulle vara 44 centimeter mellan golvet och klänningens nederkant. Varje skola hade sin egen stil och broscherna visade att man hade gått utbildningen, lite som dagens legitimation, förklarar Kaoutar Egléus.

Men man fick både tvätta och stryka själv, vilket tog mycket tid.

– Det är stor skillnad jämfört med i dag när vi kastar våra arbetskläder i Region Skånes säckar efter passet.

Kläderna berättar om yrkets utveckling

Favoritdräkterna är de som burits av personer som Kaoutar Egléus har fått information om, och till och med sett fotografier av. Som barnmorskan Barbro Holmgren, som tog examen vid Göteborgs sjuksköterskeskola 1960 och Maj från Kalmar som gick ut Sydöstra Sveriges sjuksköterskeskola 1957. Båda deras dräkter har donerats till samlingen av släktingar. Uniformen från Röda Korset tillhörde Eva Edholm, som utbildade sig i Boden på 1950-talet. En av de äldsta frackarna är från Sophiahemmet och bars i slutet av 1800-talet.

– Dräkterna utstrålar en elegans som inte finns nuförtiden. Jag känner mig som en prinsessa när jag har dem på mig och blir alldeles självupptagen!

Kaoutar Egléus tycker att kläderna berättar mycket om yrkets utveckling och status. Framförallt aspekter som rör hygien:

– Ärmarna blir kortare och kortare fram till 1970-talet. Länge fick sjuksköterskorna kavla upp ärmarna på ett speciellt sätt. En särskild skyddsrock höll dem på plats.

Även kvinnosynen har förändrats, konstaterar hon:

– Sjuksköterskor hade uniform med smal midja, broderade manschetter och korsett, medan de manliga läkarna bar kostym och senare rock. Det befäste hierarkierna. I dag har alla byxor och bussarong i samma färger.

Det bidrar till större jämlikhet mellan könen och professionerna men kan också skapa förvirring, främst bland äldre och dementa patienter, menar hon.

– Vi har namnbrickor med pytteliten text. Ofta vet inte patienterna vem som är sjuksköterska och vem som är undersköterska. Om sjuksköterskor skulle ha en särskild färg föreslår jag självklart ljusblått.

Men hon är både nöjd och stolt över sina moderna vita arbetskläder och skulle absolut inte vilja jobba i någon av de äldre dräkterna:

– I en akutsituation måste man kunna springa. Då hinner man inte lyfta upp tunga underkjolar. Vissa kragar är också väldigt höga och vassa och skär in i huden. Det är jätteobekvämt.

Kaoutar Egléus

Gör: Ska börja fjärde terminen på sjuksköterskeprogrammet vid Malmö Universitet. Arbetar som vikarierande undersköterska på handkirurgen.

Bor: I Malmö.

Ålder: 33 år.

Familj: Man och dotter på två år.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida