JämO: Arbetsgivarna måste LÖNEKARTLÄGGA

Om arbetsvärdering görs rätt så motverkar den könsdiskriminering, hävdar JämO, Claes Borgström.

Vårdförbundet är kritiskt till hur arbetsvärdering används och anser inte att man kommer åt könsdiskriminering genom att jämföra stora kvinnodominerade grupper med varandra.

Varför jämförs inte lönerna för sjuksköterskor med dem för mansdominerade yrken utanför vården som kräver treårig högskoleutbildning?

Enligt jämställdhetslagen ska lönekartläggningen göras mellan individer/
grupper hos samma arbetsgivare. Arbetsgivaren ska motverka könsdiskriminerande löner. Fackförbunden har ansvaret och möjligheten att mellan sig diskutera instrument för strukturell löneutjämning på hela arbetsmarknaden och föra fram dessa krav i förhandlingar.

Motverkar inte arbetsvärdering den individuella lönesättningen genom att olika yrken klumpas ihop till ett kollektiv?

Arbetsvärdering är snarare en förutsättning för att kunna göra bra individuella bedömningar. Det är inte arbetsvärdering, varken nu eller tidigare, som har lett till hopklumpning utan arbetsgivarnas – och samhällets – ovilja att se och rätt värdera kraven i olika kvinnodominerade yrken.

Finns det en risk för att arbetsvärdering cementerar hierarkier och gamla mönster?

Om arbetsvärderingen görs på rätt sätt, med moderna och könsneutrala verktyg, blir effekten den rakt motsatta.

Enligt erfarenheten i Vårdförbundets avdelningar går det åt mycket kraft och resurser till arbetsvärdering och det sägs stjäla utrymme från den individuella lönesättningen. Finns det risk för att arbetsvärdering blir ett arbetsgivarinstrument som styr lönesättningen?

Arbetsvärdering kan göras på många olika sätt. Om en arbetsgivare drar igång ett stort projekt som kostar mycket pengar och drar ut på tiden kan det självfallet stjäla resurser från annat viktigt arbete, men då beror det inte på arbetsvärderingen i sig utan på lönepolitiska oklarheter eller att man valt en dålig administrativ plattform för projektet.