Hallå där

Jonna Bornemark: ”Tarifflöner vore inte så pjåkigt”

Jonna Bornemark: ”Tarifflöner vore inte så pjåkigt”
Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, vill uppvärdera det omätbara. Studiematerialet om särskild yrkesskicklighet finns att se för Vårdförbundets medlemmar på vardforbundet.se. Foto: Robert Blombäck

Sinnlighet, känsel, empati och gråzoner. Så låter det när Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, resonerar om särskild yrkesskicklighet och lönesättning. Nu finns resultatet av hennes samarbete med Vårdförbundet som ett studiematerial för medlemmar.

12 september

Hur ska yrkesskicklighet bedömas?

– Den ska just bedömas, inte mätas. Hela detta projekt har drivits av att det idag inte är erfarenhet som räknas i lönesättning för Vårdförbundets yrkesgrupper.

– Sverige kan ha en lite fyrkantig kultur, som värderar teknik och social ingenjörskonst högt, men underskattar erfarenhet i vårdens kärnuppdrag. I stället för att medarbetare ska ta fler administrativa sidouppdrag borde yrkesskicklighet handla om sådant som att vässa sin sinnlighet, använda känsel och empatisk förmåga i mötet med patienten.

Sverige kan ha en lite fyrkantig kultur, som värderar teknik och social ingenjörskonst högt, men underskattar erfarenhet i vårdens kärnuppdrag.

Hur ska en stressad sjuksköterska hinna vässa sin sinnlighet?

– Är det för stressigt går det bara inte. Får stressen stå tillbaka lite finns däremot utrymme för människor att prata med varandra, fundera över svåra situationer, så att vi i vårt arbete inte blir helt robotiserade eller manualiserade, tappar kvalitet och känslighet. Som chef måste man ge förutsättningar för yrkesskicklighet och ta ansvar för arbetsmiljön. Som att det ska vara högt i tak, vilket är grundläggande för att skapa tillit. Då törs man också lyfta situationer i gråzoner i vården, där anmälan inte är aktuell, men som man behöver prata om. Det är så man tar tillvara varandras kunnande och bygger en kollektiv yrkesskicklighet.

I en av dina böcker ”Det omätbaras renässans” riktar du kritik mot tendensen att bara mäta kunskap utifrån manualer och staplar. Erfarenhet riskerar väl att bli en sådan mätbar faktor om man bara fokuserar på antal år i yrket? Nyutexaminerade kan ju vara lika engagerade?

– Om erfarenhet hade vägt tungt hade man kanske velat slåss för mer status för nyutexaminerade. Men nu är det vanligt att nyutexaminerade kommer ut på samma, eller högre lön än erfarna kollegor. Därför tycker jag att tarifflöner inte vore så pjåkigt som utgångspunkt i lönesättning, med variationer inom den. De utgår från att man blir bättre på sitt jobb, att det syns i lönesättningen. Om erfarenhet värderades och kärnuppdraget stod i centrum skulle fler vilja stanna på sitt arbete i vården.

Den situationsbaserade kunskapen utgår från just erfarenhet. Den gör att du har en större handlingsrepertoar för hur du hanterar en viss situation, samtidigt som du kan se det unika i den.

I din bok Horisonten finns alltid kvar – om det bortglömda omdömet beskriver du hur vi ofta missar kunskap som utgår från omdömet. Vad är det för kunskap?

– Den situationsbaserade kunskapen. Den utgår från just erfarenhet, som gör att du har en större handlingsrepertoar för hur du hanterar en viss situation, samtidigt som du kan se det unika i den.

Vad har du för råd till vårdpersonal för att utveckla särskild yrkesskicklighet?

– Börja med att hitta en plats för att engagera sig fackligt, för bättre arbetsvillkor. Trots stress, har vi ofta lite mer makt än vi tror. Man kan själv delta i att påverka en miljö genom att lyfta frågor om förutsättningar för yrkesskicklighet. Fråga sig hur man stöttar varandra i svåra situationer, om man har lågt i tak och en tystnadskultur på arbetsplatsen – hur man i så fall ändrar på det. 

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida