Journal som följer patienten kan minska pappersjobbet
När patienten fick en höftledsprotes 1971 blev journalen tre blad lång. När han fick sin andra höftled utbytt tretton år senare omfattade journalen 18 blad. Och när samma slags operation utfördes i fjol dokumenterades den på 34 blad.
Pappersarbetet i vården har alltså ökat avsevärt. Läkare och sjuksköterskor använder idag omkring en fjärdedel av sin arbetstid till administrativa sysslor. Trots det har de svårt att peka ut någon del av sin administrativa verksamhet som onödig. Nästan uteslutande handlar det administrativa arbetet om sådant som har direkt med patienten att göra: dokumentation, kontakter med andra delar av vårdkedjan, intygsskrivande.
Långsam IT-utveckling
Det här framgår av en utredning som Socialstyrelsen låtit göra på regeringens uppdrag. I utredningen redovisas intervjuer med närmare 300 vårdanställda, merparten läkare och sjuksköterskor. Utredarna har även följt 25 personer under en arbetsdag.
Socialstyrelsen skriver också till regeringen att det främsta skälet till att det fordras mer administrativt arbete är sjukvårdens ändrade struktur och att kraven på säkerhet och information ökat.
Trots att administrationen upplevs som nödvändig tycker Socialstyrelsen att det finns en rad förändringar att göra
för att få pappersarbetet smidigare och mindre omfattande.
En del är att förändra det från just pappersarbete till något mer elektroniskt. Utredningen konstaterar att man på många håll fortfarande inte har kommit särskilt långt när det gäller att utnyttja IT och datamedia för att föra över uppgifter från en enhet till en annan.
Patientjournallagen ska ses över under året. Socialstyrelsen vill i samband med det göra en rad förändringar för att göra arbetet smidigare: alla personalkategorier bör kunna göra sina anteckningar i samma journal. En journal bör följa patienten under hela vårdepisoden, så att överföringsfel och dubbelarbete minskas. Reglerna om patientdokumentationen bör mjukas upp och större ansvar läggas på verksamhetschefen att utarbeta ändamålsenliga rutiner. Bland annat vill Socialstyrelsen ta bort signeringskravet i nuvarande form.
Socialstyrelsen vill också att man förändrar synen på sekretessen. Istället för att som idag betrakta all information som i princip sekretessbelagd och ibland göra undantag från sekretessen (så kallat omvänt skaderekvisit), ska man se till innehållet och bedöma om det är av godo för patienten om journalen följer med till nästa vårdinstans (rakt skaderekvisit). Fortfarande ska man alltid ha patientens medgivande till att journalen lämnas vidare.
Regler mjukas upp
Socialstyrelsen anser också att man bör mjuka upp kravet på att Socialstyrelsen alltid ska överlämna rapporter om avvikelser vidare till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, hsan. Ibland kan det räcka med att man ser till att ändra rutinerna så att det inte uppstår fel i framtiden. Ett byte av ordet »skall« till »får«
i en paragraf i lagen om yrkesverksamhet i sjukvården skulle räcka bra för detta ändamål.
Socialstyrelsen vill också att regeringen inrättar forskartjänster för området »verksamhetsutveckling inom hälso- och sjukvården«. På det sättet skulle man få en bättre kunskap om hur olika åtgärder – som till exempel kortad vårdtid och
nya behandlingsmetoder – påverkar vården.