Karriärsteget: Hourieh har blivit en mästare på bilder

Hourieh Mir Bazel blev student igen samtidigt som sin dotter. Efter lång erfarenhet som biomedicinsk analytiker gick hon ett mastersprogram inom radiografi vid Uppsala universitet. ”Jag ville få ett bättre helhetsgrepp om mina patienter”, säger hon.
Hourieh Mir Bazel hade jobbat vid Skånes universitetssjukhus i många år innan hon påbörjade sin mastersutbildning. Lagom till att hennes barn lämnade boet, kände hon också att det var dags för nästa steg.
– Jag ville vara en förebild för mina döttrar också. En av dem valde att börja plugga i Uppsala strax efter mig. Så vi har många fina minnen därifrån tillsammans.
Som biomedicinsk analytiker utförde Hourieh Mir Bazel undersökningar som EEG, SPECT och PET/CT på patientgrupper med bland annat epilepsi, Alzheimers och Parkinsons sjukdom.
Bästa möjliga bildtagningarna
Tanken att fördjupa sig i bild och funktion hade funnits där länge. Syftet var att få en bredare förståelse för patienternas diagnoser och behandlingar. Och att också få till de bästa möjliga bildtagningarna, berättar Hourieh Mir Bazel.
– Jag försökte söka flera kurser, men det var svårt att hitta rätt. Tills jag såg den här masterutbildningen i Uppsala. Det var exakt vad jag behövde för att få fördjupningen.

Att gå en tvåårig mastersutbildning på en helt annan ort var inte helt enkelt. Varken logistiskt eller ekonomiskt. Första terminen fick Hourieh Mir Bazel ekonomiskt stöd av arbetsgivaren, men därefter fick hon klara ekonomin själv. Hon jobbade kvar på sitt jobb cirka 20 procent och tog en del CSN-lån.
– I Uppsala hyrde jag en liten lägenhet och försökte att leva snålt. Jag hade också en del besparingar som jag kunde använda.
Två år senare var hon den enda på kursen som faktiskt också tog masterexamen. Hon tror att hennes bakgrund som biomedicinsk analytiker gjorde det lite lättare att klara av vissa av de svåra kurserna under utbildningen.
– Det var nog lättare för mig än för kollegorna med röntgenbakgrund. Kemiska delen med mycket kinetik var på en extrem hög nivå och svår för alla, särskilt för dem med röntgenbakgrund. De fick kämpa.
Masteruppsats: Sjukdom kan avspeglas i körtlar
Om masteruppsatsen ”Kvantifiering av basala ganglier och parotiskörtlar i 11C PE2I-PET/DT - Samband mellan dysfunktion av autonoma nervsystemet och kroppens körtlar”
- Det finns många sjukdomar med liknande symptom och att ställa rätt diagnos kan vara svårt. Många sjukdomar påverkar det autonoma nervsystemet och ett sätt att hitta rätt diagnos kan vara att undersöka hur det fungerar.
- Syftet med studien: Att se vilka variationer av radioaktivitetsupptag som fanns i parotiskörtlarna mellan patienterna som avbildades med 11C-PE2I PET/DT. Samt att kunna se om denna information kan utnyttjas till att identifiera dysfunktion av autonoma nervsystemet (MR-bilder är även till hjälp).
- Resultat: Den kombinerade gruppen med Parkinsons sjukdom, atypisk Parkinsons sjukdom och vaskulära förändringar har en uppreglering av antalet fria dopaminreceptorer i parotis jämfört med friska.
- Slutsats: Det finns variation av upptaget mellan en del av grupperna, därmed kan sjukdomen i hjärnan avspeglas i körtlar också.
Testat en ny MR-kamera
Efter utbildningen kom Hourieh Mir Bazel tillbaka till sin vanliga bma-tjänst, som hon just nu delar mellan klinisk fysiologi och neurofysiologi. Men fram tills nyligen har hon, tack vare sin vidareutbildning, vikarierat ett och ett halvt år i en forskargrupp i Lund, med att testa en 7-Tesla MR-kamera som i nuläget bara används till forskning.
Hon hoppas på liknande samarbeten framöver, och kan också tänka sig att forska vidare om rätt projekt och finansiering dyker upp. Men hon ser också nytta av sin utbildning i sitt vanliga jobb.
– När mina kollegor får väldigt svårstuckna patienter som de ej lyckas att få någon infart i, de brukar kalla på mig för att få hjälp och ber mig om mina magiska fingrar återigen för att kunna hitta de svåra kärlen, säger hon och lägger till:
–Jag känner mig mer säker och professionell i mitt yrke, när jag har mer teoretiska kunskaper också.
Tips inför din vidareutbildning
- Våga kämpa för möjligheten för att utvecklas och lära dig nytt på arbetsplatsen.
- Uppmuntra och pusha varandra att våga.
- Fråga om det finns möjlighet för finansiering eller tjänstledighet med möjlighet till deltidsjobb.
- Oavsett ålder är det alltid positivt att öka på sina kunskaper.
- Kan vara bra att ha en fot kvar på arbetsplatsen, även för att hålla sig uppdaterad och behålla de sociala kontakterna.
- Plugga inte enbart med syftet att få en högre lön, då kan du bli besviken. I så fall är det bättre att säga upp sig och få en ny löneförhandling när man kommer tillbaka.
Källa: Hourieh Mir Bazel, BMA och master i radiografi.
Arbetsglädjen har ökat med ny kunskap
Men även om Hourieh Mir Bazel nu har en master i radiografi, är yrkesidentiteten som biomedicinsk analytiker stabil. Hon skrattar när hon får frågan om hon håller på att glida över i ett röntgenyrke.
– Jag kan inte tänka mig lämna mitt yrke. Jag har kämpat rätt mycket i det. Så min fot finns alltid i bma-jobbet, även om jag går lite åt röntgenhållet.
Att ha utvecklats vidare har gett en del avtryck i lönekuvertet, men det borde vara betydligt mer, anser Hourieh Mir Bazel. Överlag tycker hon att lönerna för biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor är för låga. Men arbetsglädjen har ökat med de nyförvärvade kunskaperna.
– Jag trivs i mitt yrke med alla patientmöten. Och med den fina feedbacken från patienter och kollegor.