Kartläggning: Regionerna som måste spara i vården

Minst 13 av 21 regioner kommer inte klara årets sjukvårdsbudget trots besparingar, visar Vårdfokus kartläggning. SKR:s chefsekonom varnar för ännu tuffare år framöver. Samtidigt ser tillsynsmyndigheterna hur arbetsmiljöproblemen och patientsäkerhetsbristerna inom sjukhusvården blir allt värre.

Under coronapandemin gjorde regionerna rekordstora överskott. Orsaken till det var att staten sköt till stora generella bidrag samtidigt som färre sökte vård.

När pandemin nu klingar av syns en återgång till det normala, vilket innebär mycket röda siffror. En av orsakerna är att kostnaderna för sjukvården ökar snabbare än skatteintäkterna. Samtidigt ska uppskjuten vård tas igen utan att staten skjuter till lika mycket pengar.

Vårdfokus har skickat en enkät med frågor om ekonomi till samtliga regioner, och redan nu flaggar 13 av 21 regioner för att de inte kommer att klara årets sjukvårdsbudget. Två regioner svarar att de inte vet om de klarar att hålla budget, och sex svarar ja – varav några med förbehåll.

Omvärldsläget kullkastar prognoser

När regionerna beslutar om storlek på sjukvårdsbudgeten utgår de delvis från arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioners, SKR:s, prognoser för hur mycket löner, avgifter och priser väntas öka. Det så kallade Landstingsprisindex, LPIK, pekade i april förra året mot att budgeten för 2022 behövde öka med minst 1,4 procent.

Det har lett till att 16 av 21 regioner har höjt sina budgetar i år med mellan 1,7 och 3 procent. Men på grund av kriget i Ukraina, stigande inflation och höjda räntor kommer det inte att räcka på långa vägar. Den senaste LPIK-prognosen, från april i år, visar att budgeten för 2022 minst måste ökas med 3,2 procent. Något som bara fem regioner klarar: Gävleborg, Gotland, Kronoberg, Stockholm och Västra Götaland. Men två av dessa, Gävleborg och Gotland, ser ändå ut att gå mot ett minus vid årets slut. Därmed borde upp emot 18 regioner vara i farozonen för att inte klara sjukvårdsbudgeten i år.

Stora besparingar på flera håll

Samtidigt svarar tio regioner ja på frågan om de kommer behöva göra besparingar inom sjukvården. Ytterligare fem regioner svarar att de jobbar med ”effektiviseringar”, ”kostnadsanpassningar” eller olika slags ”ekonomiska handlingsplaner”.

Region Skåne svarar att den somatiska sjukhusvården antingen behöver göra besparingar eller få resurser omfördelade till sig för att klara budgeten.

I Värmland, Västmanland och Örebro behöver samtliga verksamheter inom sjukvården jobba med att dra ned på kostnaderna.

Kanske är arbetsbelastningen värre än någonsin. 6:6a-anmälningar görs när arbetsgivaren inte åtgärdat problemen, det här är rop på hjälp.

Peter Burman, regionchef på Arbetsmiljöverket

Tuffa år väntar

Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, är inte förvånad över den dystra bilden.

— När regionerna satte sina budgetar för 2022 kunde de inte veta att priserna och räntorna skulle dra i väg så här mycket. De som inte höjt budgeten enligt LPIK kommer att behöva göra besparingar. Men även om en majoritet kommer att ha underskott i sjukvården tror jag att de flesta kommer att klara sin ekonomi på totalen i år, tack vare överskott inom andra områden.

Annika Wallenskog varnar däremot för att det kommer bli betydligt tuffare framöver. Inte minst på grund av det växande vårdbehovet i befolkningen. Dessutom kommer pensionskostnaderna att öka med 14 miljarder 2023, delvis på grund av ett nytt pensionssystem men också som en effekt av inflationen.

— Många kommer behöva göra kännbara besparingar för att få ihop budgeten nästa år. Alternativet är att staten skjuter till mer pengar, eller att regionerna själva höjer skatten. Det kan vara en rimlig lösning om man vill utveckla sjukvården samtidigt som kostnaderna får förändras i takt med befolkningen och inflationen. Men med tanke på att det är val i höst tror jag inte att särskilt många regionpolitiker vill gå den vägen, säger Annika Wallenskog.

Rekordmånga anmälningar om arbetsmiljö

Samtidigt som sparkraven hopar sig blir sjukvården alltmer pressad, både vad gäller arbetsmiljö och patientsäkerhet. Peter Burman, regionchef på Arbetsmiljöverket, berättar att antalet 6:6a-anmälningar, där skyddsombud begär arbetsmiljöåtgärder, har ökat successivt de senaste åren. Bara när det gäller arbetsbelastningen på sjukhusen finns det i dagsläget 30 aktiva ärenden.

— Det är väldigt många, kanske är arbetsbelastningen inom vissa delar av sjukvårdens värre än någonsin. 6:6a-anmälningar görs när arbetsgivaren inte åtgärdat problemen, det här är rop på hjälp. Det var besvärligt redan innan covid slog till, men pandemin har förvärrat situationen genom att personalen tröttats ut.

Blir en ond spiral

Peter Burman berättar att de vanligaste problemen är att man har hög personalomsättning, många vikarier och överbeläggningar på grund av stängda vårdplatser. Det leder till extrapass, övertid och tung belastning, samtidigt som nya kollegor ständigt ska skolas in. Personalen får ingen återhämtning och drabbas av etisk stress, en oro för att patienterna ska drabbas. Något som Vårdfokus rapporterat om i flera artiklar.

— När resurserna inte räcker till för att möta kraven i arbetet, och den obalansen pågår över tid, finns risk för ohälsa, som sömnstörningar, utmattningssymtom och i förlängningen hjärt-kärlsjukdomar. Därför ser vi att många väljer att säga upp sig och gå till andra lugnare arbetsplatser. Det blir en ond spiral av det hela.

Problemen märks i första hand på akutmottagningarna. När det är fullt på avdelningarna stockar det sig på akuten där det är svårt att ge god omvårdnad.

Peder Carlsson, avdelningschef och ansvarig för Ivo:s nationella tillsyn.

Ökade risker för patienterna

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, genomför just nu en nationell tillsyn av samtliga regioners sjukhusvård. I ett första steg har myndigheten begärt in uppgifter och analyser från alla regioner med fokus på vårdplatser och bemanning. Svaren visar att minst 18 av 21 regioner har brist på disponibla vårdplatser, orsakat av att man inte lyckats anställa och behålla tillräckligt med personal, i första hand sjuksköterskor. Det berättar Peder Carlsson som är avdelningschef och ansvarig för Ivo:s nationella tillsyn.

— Det har lett till en hög andel överbeläggningar och utlokaliserade patienter i alla regioner. Det ökar risken för skador med upp emot 60 procent. Vi har exempel på fördröjd behandling och missad övervakning som drabbat patienter. Vi ser att flera sjukhus, bland annat Akademiska i Uppsala och Sunderbyn i Luleå, behöver vidta omfattande åtgärder för att säkra vården. Problemen märks i första hand på akutmottagningarna. När det är fullt på avdelningarna stockar det sig på akuten där det är svårt att ge god omvårdnad, säger Peder Carlsson.

Kan bli kraftfulla beslut

Nästa steg för Ivo är att genomföra tillsyn i samtliga regioner, vilket kan innebära både anmälda och oanmälda inspektioner på sjukhus. Det kan bli tal om vitesförelägganden och även stängning av farliga verksamheter.

– Vi är beredda att använda hela den verktygslåda som lagen ger oss, för att säkerställa att patienterna får en god och säker vård, säger Peder Carlsson.

Vilka lösningar ser regionerna själva, både för att säkra vården och för att få en hållbar ekonomi? I Vårdfokus enkät kan de vanligaste svaren summeras i fyra punkter:

• Växla inhyrd personal mot egen personal
• Arbeta mer effektivt, med rätt person på rätt plats
• Ställa om till en effektiv och nära vård
• Tillvarata digitaliseringens möjligheter 

För lite har hänt

Det här är något regionerna talat om länge, men utan att särskilt mycket hänt. Den bilden delas av Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.

— Regionerna har fått lov att fokusera på att släcka akuta bränder och har därför misslyckats med viktiga och långsiktiga projekt, framför allt nära vård-omställningen. Där finns stor potential att avlasta sjukhusen, bland annat genom att äldre multisjuka kan få bra stöd på hemmaplan eller på ett boende och slippa åka in akut. Det arbetat har gått för långsamt, då får vi den här situationen.

Både primärvården och antalet vårdplatser behöver byggas ut för att trygga patientsäkerheten. Hur ska det gå till när ekonomin är dålig?

— Det är en besvärlig situation. En lösning kan vara att höja skatten. Samtidigt vill vi se mer av generella stadsbidrag som ges på lång sikt, så att regionerna vågar anställa och bygga ut verksamheter. Kanske behövs det överenskommelser över partigränserna, ungefär som med Försvarsmakten, om hur mycket man ska satsa på vården och vilka långsiktiga mål som ska uppnås, men att regionerna får stor frihet att själva bestämma hur det ska göras.

Fotnot: Efter denna artikels publicering har Region Norrbotten inkommit med ett nytt svar där de uppger att första prognosen för året indikerar att de kommer klara sjukvårdsbudgeten för 2022.