Kartläggning: Så långa är arbetsveckorna i vården

Arbetstider och scheman i vården varierar stort runt om i landet, visar Vårdfokus kartläggning. Gynnsamma avtal lockar och får personalen att stanna. Samtidigt finns en farhåga att kortare arbetstid gör arbetsmiljön ännu tuffare.

Även inom liknande verksamheter kan arbetstider och schemamodeller se olika ut på olika platser i landet. Jobbar du natt i Söderhamns kommun kan du komma ner på 27 timmars arbetsvecka genom ett populärt avtal, medan de vanligare lokala nattavtalen för ständigt nattarbete landar på 32 eller 33 timmar. I Halland finns avtal med regionen på 32 timmar arbetstid för ständigt nattarbetande sjuksköterskor, och Halmstads kommun har 33-timmarsveckor för nattpersonalen, som några exempel.

Vårdfokus har ställt frågor om lokala arbetstidsavtal till samtliga lokala avdelningsordförande i Vårdförbundet. 19 av 21 av dem har svarat. Kartläggningen visar på stora variationer och är inte heltäckande, eftersom mängden avtal är svåröverskådlig på många håll.

Samtidigt som lokala avtal är vanliga i vissa regioner, som Västra Götaland och Uppsala, är de ovanligare i andra, som Sörmland och Blekinge. Det kan bero på olika lokala omständigheter, till exempel skiftande vilja från arbetsgivar- och politikerhåll, bemanningssituationen och även fackets inställning, visar Vårdfokus kartläggning. Även på orter med många lokala avtal kan avtalen fungera dåligt, enligt facket, efter­som det krävs en välfungerande grundbemanning, vilket fattas på flera håll i dag.

Problematisk med stor variation

Göran Kecklund är professor och föreståndare för Stressforskningsinstitutet och expert på sömn, återhämtning och arbetstidsfrågor. Han tycker att det är problematiskt med en så stor arbetstidsvariation inom samma yrke.

Jag är inte en jättevän
av lokala kollektivavtal.

Göran Kecklund, professor, Stressforskningsinstitutet

– För likvärdigheten vore det bra om det inte var de lokala ekonomiska förutsättningarna som styr hur arbetstiderna ser ut. Jag är inte en jättevän av lokala kollektivavtal, utan tycker att det vore bättre med en gemensam lösning. Regionerna ska helst inte konkurrera med varandra med olika arbetstidsbestämmelser, säger Göran Kecklund.

Samtidigt uttrycker han förståelse för att det växer fram olika arbetstidsmodeller i dagens läge med personal- och vårdplatsbrist.

– Verkligheten ser ut som den gör, och det måste både arbets­tagar- och arbetsgivarorganisationer förhålla sig till. Det positiva skulle vara om dessa lokala avtal driver frågorna framåt. Jag brukar ju argumentera för att prova nya lösningar. Det kanske finns modeller där ute nu som man så småningom skulle kunna expandera i större skala, säger Göran Kecklund.

På Vårdförbundets senaste kongress var arbetstidsfrågan het med ett antal motioner på bordet. Flera av förslagen avslogs, samtidigt som många kongressledamöter reserverade sig mot besluten – vilket tyder på olika linjer i de fackliga leden.

Vill fokusera på arbetsmiljö och arbetsinnehåll

Emma Klingvall, som är ledamot i förbundsstyrelsen och avdelningsordförande i Östergötland, är en av dem som hellre vill fokusera på arbetsmiljö och arbetsinnehåll än på arbetstidsförkortning.

Prio har varit att få till så bra
centrala avtal som möjligt. Det finns en större trygghet i det.

Emma Klingvall, avdelningsordförande Vårdförbundet Östergötland

– Vi har chefer som ändå inte kan skriva ner arbetstiden, eftersom de har så dålig bemanning. Då spelar det ingen roll hur bra avtalen är, de kommer att utnyttja våra medlemmar till det yttersta ändå.

Att korta ner arbetstiden kan lätta på trycket och locka personal på vissa håll, men det är viktigare att se till att miljön är rimlig att jobba i, anser Emma Klingvall. Hon uttrycker en viss oro över att arbetstidskortning börjar ses som en lösning av arbetsgivare, vilket kan göra att de viktiga arbetsmiljöfrågorna inte blir åtgärdade.

– Även om arbetstiden kortas kan vissa ha en lika jäklig arbetsmiljö ändå, utan att ta raster och ha möjlighet att kunna stanna upp och reflektera under arbetstid. Vi måste jobba parallellt med de frågorna, säger hon.

I Östergötland, Emma Klingvalls region, finns det flera lokala arbetstidsavtal som ändå fungerar väl. Ett exempel är Motala kommuns nya avtal för jourverksamheten, ett annat Ödeshögs kommun som har infört 37-timmarsvecka och med det lyckats rekrytera personal.

Även om arbetstiden
kortas kan vissa ha en jäklig arbetsmiljö ändå.

Emma Klingvall

Men traditionellt sett har det inte funnits så många lokala avtal i Östergötland, enligt Emma Klingvall.

– Prio har varit att få till så bra centrala avtal som möjligt. Det finns en större trygghet i det. Sedan handlar det om avtalsvård också – ska vi ha många fler lokala avtal måste vi se till att de också följs.

En jätteviktig och brådskande fråga

En annan avdelningsordförande, Jenny Olsson i Västerbotten, uttrycker sig mer positivt om arbetstidsförkortning, både generellt i det centrala avtalet och lokalt, där behoven finns.

– Jag tycker att det är en jätteviktig och brådskande fråga som vi i Vårdförbundet måste driva. Vi som jobbar i ett kvinnodominerat yrke förlorar jättemycket på att många tvingas gå ner i arbetstid för att orka. Det handlar om jämställdhet och bra pensioner, säger hon.

Helst skulle Jenny Olsson vilja se generellt kortare arbetstider i ett centralt avtal, för att öka jämlikheten över landet. Samtidigt tycker hon att det behöver finnas möjlighet och utrymme kvar för lokala avtal.

– Situationen ser så olika ut i olika delar av landet. Det är andra utmaningar här i norr där vi också har en del glesbygd än i vissa storstäder, till exempel.

Riskerar inte arbetsmiljön att hamna i skymundan om arbetstidsförkortning ska lösa bemanningskrisen?

– Självklart är arbetsmiljöfrågorna jätteviktiga att jobba med, men jag tycker inte att de båda behöver tala mot varandra. I ett yrke där du måste vara alert är det inte rimligt att jobba så mycket som vi gör nu – oavsett var du jobbar, säger Jenny Olsson.

I region Västerbotten finns flera lokala avtal som fungerar bra, men också modeller med önskescheman som inte riktigt kan efterlevas nu på grund av underbemanning. Nyligen har det också stormat kring det populära 3:3-avtalet på Norrlands universitetssjukhus, där personalens protester räddade modellen.

Gå ner i arbetstid utan att förlora pengar

Umeå kommun har också infört en modell som gör att personalen står i kö för att få jobba nattpass, berättar Jenny Olsson. Arbetstiden för nattarbete är där 32 timmar och avtalet ger ett lönepåslag på 350 kronor per pass. Kvällsarbetande sjuksköterskor har en veckoarbetstid på 34,25 timmar och ett lönepåslag på 200 kronor.

– Vi ser att modeller där man får gå ner i arbetstid utan att förlora pengar har varit lyckade. Umeå kommun jobbar både med lönefrågan och veckoarbetstiden. Det är bra att de tar rekryteringsproblemen på allvar, säger Jenny Olsson.

Göran Kecklund, som har forskat om arbetstider och återhämtning i vitt skilda branscher, håller med Jenny Olsson om att en generell arbetstidsminskning vore önskvärd i den kvinnligt dominerade vårdsektorn. I den manligt dominerade industrisektorn är arbetstiderna bättre, trots att arbetsinnehållet är mer stabilt över tid och inte heller förknippat med samma etiska stress.

– Inom vården är det en högre arbetsbelastning. Det skulle absolut vara relevant med en minst lika kort eller kortare arbetstid än i industrin. Men det är så klart svårt att få till en sådan minskning över ett bräde, säger han.

Arbetstidsfrågan får inte heller skymma arbetsmiljöfrågan. Den senare är egentligen överordnad, enligt Göran Kecklund.

– Arbetstidsförkortning kan vara en lösning i det kortare perspektivet – men man måste samtidigt lägga resurser på arbetsmiljön. Mardrömmen är kortare veckoarbetstid och högre arbetsbelastning. Då försvinner effekten av den kortare arbetstiden helt.

Forskningen har kunskapsluckor i frågan om arbetstidsmodeller inom vården. Det finns mer kunskap om vilken typ av schemaläggning som bidrar till bättre hälsa. Det viktigaste Göran Kecklund vill förmedla i tider av mycket övertidsjobb är att värna dygnsvilan. Kort dygnsvila och ständigt nattarbete är nämligen de största hälsoriskerna.

– Många tror att treskiftet är roten till det onda. Men forskning visar att så inte är fallet. Kort dygnsvila är det som strider mest mot behoven av återhämtning. Dygnsvilan ska alltid vara minst 11 timmar, även om det finns kollektivavtal som tillåter att man går under det.