Katastrofberedskap i specialutrustat bergrum

Saneringsstationen vid det nya akut- och katastrofmedicinska centret under Södersjukhuset i Stockholm har kapacitet att ta hand om 24 till 30 personer per timme för sanering efter en olycka med farliga kemikalier eller ett terroristangrepp. Medicinska och kirurgiska insatser sker i direkt anslutning till saneringsstationen.

10 november 1997

Risker för attentat med kemiska stridsmedel, som det i Tokyos tunnelbana där en domedagssekt använde nervgasen sarin, eller svåra olyckor med farliga kemikalier, ställer stora krav på snabbt omhändertagande av de drabbade. Lyckligtvis har vi varit förskonade i Sverige från sådana terroristattacker och vi har inte heller drabbats av någon kemikalieolycka av större omfattning. Men stora mängder kemikalier transporteras varje år per långtradare och tåg. Kylanläggningar och kemiska industrier är andra riskfaktorer. Riskerna gör det nödvändigt att hålla en god beredskap om olyckan skulle vara framme.

I det bergrum som sprängdes ut i samband med att Södersjukhuset i Stockholm byggdes 1938–44 finns numera en viktig del av det akut- och katastrofmedicinska center DEMC (Disaster and emergency medical center) som ska kunna ta emot skadade vid kemiska olyckor, terroristangrepp med kemiska medel, radioaktiv eller biologisk smitta. En särskild saneringsstation, Sveriges första permanenta, finns i en tillbyggnad inom bergrummet, den första permanenta i Sverige. Där kan speciellt tränad personal ta hand om och sanera patienter efter exempelvis en kemisk olycka med ammoniak eller något annat giftigt ämne. Ämnet avgör om saneringen ska vara våt, vilket är vanligast, eller torr.

Arbete i skyddsdräkt
I speciellt utformade, heltäckande skyddsdräkter spolar de patienten med varmt vatten i tre minuter först utanpå kläderna och sedan på den avklädda kroppen för att späda ut och oskadliggöra ämnet. Patienten slussas över till ett nytt ”renare” rum där tvättning med tvål och vatten sker innan flyttning över till nästa rum för medicinskt omhändertagande sker.

Enligt den katastrofplan som finns på sjukhuset kan katastrofcentret bemannas inom 20 minuter från ett larm. Det är akutmottagningen som startar och leder verksamheten. Full bemanning innebär 45 personer utbildade främst inom anestesi-, intensivvård, medicin och kirurgi. Det är viktigt att patienten inte först kommer till den vanliga akutmottagningen, som då kan kontamineras och snabbt kan bli obrukbar.

Ett övertryck i anläggningen transporterar ut luften och vatten späder ut det giftiga ämnet. Vattnet samlas upp i en bassäng under saneringsstationen och kan pumpas bort för särskilt omhändertagande.

Anläggningen har en yta på 3000 kvadratmeter fördelade på 12 skepp mot en 170 meter lång korridor. Den inrymmer akutintag, operationsavdelning, intensivvårdsavdelning, uppvakning och vårdavdelning. Bergrummet kan nås med bil, tåg, helikopter och båt.

Utbildningscenter
– Regelbunden övning bör ske med hela det team som arbetar tillsammans, säger klinikchefen, kirurgen Staffan Törngren. Vår egen personal tränas regelbundet, men vi ordnar också utbildning för sjukvårds- och räddningspersonal både från övriga Sverige och utlandet.

– Det blir varmt att arbeta i skyddsdräkten säger utbildningsledaren, intensivvårdssjuksköterskan Åsa Ljungquist, dessutom ger fläkten en bullernivå på 65 decibel. Återkommande övningar är nödvändiga för att orka arbeta en längre stund.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida