Klassikern: Grejen med blodtrycksmanschetten

Den första dokumenterade blodtrycksmätningen utfördes 1733 på en häst av engelsmannen Stephen Hales. 150 år senare uppfanns sfygmomanometern med en manschett som pumpas upp och en kvicksilverpelare. Blodtrycksmanschetten utvecklades sedan av den italienske barnläkaren Scipione Riva-Rocci, som dock bara hittade det systoliska blodtrycket.

Blodtrycksmanschetter finns i flera olika storlekar och det är viktigt för resultatet att välja rätt storlek. Används för liten manschett kan värdet bli falskt högt. Är den för stor kan det bli falskt för lågt. Det finns även en trikuffmanschett. Den består av tre luftkamrar som motsvarar olika manschettbredder och anpassas automatiskt till armen

Automatiska blodtrycksmätare används alltmer och det har blivit vanligt att patienter själva mäter sitt blodtryck hemma. Om det görs på rätt sätt kan värdena bli mer representativa än vid en enstaka mätning på vårdcentralen. Patienten kan göra flera mätningar under olika tider på dygnet och den stress många känner på en mottagning kan undvikas.

Manschetten ska sitta stadigt, men inte för hårt, runt överarmen och placeras direkt mot huden cirka två centimeter ovanför armvecket så att stetoskopet inte kommer i kontakt med manschetten. Armen ska vara avslappnad och ligga i rätt nivå i höjd med hjärtat.

Mediciner mot högt blodtryck är de vanligaste läkemedlen i Sverige och hämtades ut av drygt 21 procent av befolkningen förra året. Ändå räknar man med att många går med oupptäckt hypertoni. I de nya europeiska riktlinjerna är blodtrycksmålet för personer under 65 år 120–129/80 eller lägre. För äldre gäller 130–139/80.

Den ryske läkaren Nikolai Korotkof beskrev 1905 de ljud han hörde med stetoskopet när han fyllde och släppte trycket i en blodtrycksmanschett. Det gjorde att man kunde definiera både det systoliska och diastoliska trycket. Blodtrycket anges som dessa två tal, till exempel 120/80. Det första talet anger det övre, systoliska, trycket som uppstår när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Det andra talet anger det undre, diastoliska, trycket. Då slappnar hjärtat av och fylls med nytt blod.