Kommentar

Det är vanligt att patienter som drabbas av stroke har ätsvårigheter som kan leda till bristfälligt näringsintag med undernäring som följd. I studien har författarna testat en hälsoekonomisk utvärderingsmodell för ett ätträningsprogram. Studien är av stort intresse då det i dag finns få studier som utvärderar specifika omvårdnadsinsatser kopplade till en hälsoekonomisk analys.

En variant av kostnads-nyttoanalys, så kallad cost-utility analysis har använts och effekten av ätträningen har uttryckts i QALYS (quality-adjusted life-years). Denna metod verkar lämplig att använda, då den tar hänsyn till flera hälsoeffekter och inkluderar justeringar för förändringar i hälsorelaterad livskvalitet. Att kvalitetsjustera levnadsår förutsätter dock att livskvaliteten kan mätas på ett tillfredsställande sätt och att den kan uttryckas i ett index eller ett mått (1). En fördel med att uttrycka effekten i QALY är att metoden tillåter jämförelser av olika behandlingar.

Även om analysen innehåller få patienter är studien mycket intressant. Den visar att individuellt anpassad ätträning är viktig efter stroke och att den är kostnadseffektiv. Det är väsentligt att förmedla denna kunskap såväl till kliniskt verksamma sjuksköterskor som till forskare och sjuksköterskor i ledande ställning.

För denna patientgrupp vore det värdefullt att i framtida prospektiva randomiserade studier inkludera även andra effektmått i analysen, till exempel andel undernärda patienter, vårdtid eller komplikationer, exempelvis aspirationspneumoni.

Etiska aspekter och rättvisa har stor betydelse inom hälsoekonomin. Under senare år har man därför vidareutvecklat QALY till EQALY (equity adjusted qaly) (2). Detta effektmått grundar sig på rättviseprincipen, som innebär att behandlingsvinster vid svår sjukdom tillskrivs större vikt än vinster vid lindrigare sjukdom.

Förhoppningsvis får vi i framtiden se fler studier med en hälsoekonomisk ansats även inom andra delar av omvårdnaden. En angelägen uppgift är att i kommande studier bygga analysen på alternativa etiska ställningstaganden, exempelvis utgående från rättviseprincipen.

Referenser
1. Cohen DR, Henderson JB. Health, prevention and economics, Oxford Medical Publications, Oxford, 1988.

2. Lindholm L, Henriksson R, Rosén M med flera. Modifierad kostnads-nytta-analys tar hänsyn till rättviseprincipen.  Läkartidningen, 1999; 96: 2749–2754.