Kongressen: Stoppa kompetensväxlingen i vården

Att verka för att rätt legitimationsyrke utför arbetet ute på arbetsplatserna. Det var ett av i raden av beslut som fattades under kongressens sista dag. ”Jag hoppas att det lyfter blicken hos arbetsgivare för hur viktiga vi är för patientsäkerhet och kvalitetssäkring”, säger Alena Cutuk, biomedicinsk analytiker och kongressombud från Stockholm.

Ett par extra koppar kaffe krävdes för flera ombud under kongressens sista dag, då en rad beslut ännu återstod att fatta. Ett av de förslag som betades av under måndagsförmiddagen var motionen om kompetensväxling – att Vårdförbundet ska verka för en gemensam strategi för att möta problemen med kompetensväxling, med yrkande om att korrekt legitimationsyrke utför jobbet ute på arbetsplatserna.

Motionen, som förbundsstyrelsen först hade ansett besvarad, kom att vinna över 35 gillanden under lördagens påverkanstorg, och togs därför vidare för omröstning.

Enligt ännu en motion som kongressen röstade igenom ska Vårdförbundet dessutom driva frågan om kvalitetssäkrade laboratorieanalyser och att avancerade analyser inte får göras utan biomedicinsk analytiker-legitimation.

Biomedicinska analytiker har i många år uppmärksammat arbetsgivare, politiker och fackförbund om problematiken i att den legitimerade yrkesgruppen ersätts med ”liknande” yrkesgrupper inom de kliniska laboratorierna.

Alena Cutuk, legitimerad biomedicinsk analytiker, doktor i medicinsk vetenskap och kongressombud från Stockholm, var en av dem som stod bakom motionen och gläds åt kongressens beslut.

– Jag hoppas att det lyfter blicken hos arbetsgivare och politiker och får dem att förstå att yrkesgruppens kompetens är ytterst viktig för patientsäkerhet och kvalitetssäkring av den analytiska processen och svar som lämnas ut. Biomedicinska analytiker är som en brygga mellan medicin och vetenskap, vi tar fram fakta för att lösa olika medicinska föreställningar, säger hon till Vårdfokus.

Enligt flera rapporter saknas biomedicinska analytiker med rätt kompetens inom sjukvården och för att täcka bristen anställs personal med naturvetenskapliga utbildningar. Många biomedicinska analytiker lämnar yrket för att gå över till bland annat forskning, bioteknikföretag eller läkemedelsindustri, påpekar Alena Cutuk.

För att inte förlora fler yrkesverksamma måste politiker och arbetsgivare satsa på att locka tillbaka biomedicinska analytiker till hälso- och sjukvården, då fler att utbilda sig till yrket öka livslönen och erbjuda karriärvägar, resonerar hon.

– Man måste också värdera yrket genom krav på rätt utbildning och kompetens på plats, verka för ett hållbart arbetsliv. Gör man det kommer yrket att bli mer attraktivt och leda till ökat antal examinerade till detta intressanta yrke, säger hon efter omröstningen medan ombuden börjar samla ihop sina tömda kaffemuggar och göra sig redo för hemfärd efter intensiva kongressdagar.

Utredning om balans för skolsköterska

Under måndagen röstade kongressen också igenom ett förslag om att Vårdförbundet ska tillsätta en utredning för att kunna få fram optimal arbetstyngd för respektive skolsköterska för att om möjligt dimensionera elevantalet.

Däremot sa kongressen nej till en mängd förslag om att Vårdförbundet borde verka för förkortad veckoarbetstid med bibehållen lön. Beslutet om avslag på dessa motioner följdes av en rad reservationer från besvikna ombud. Flera av dem vittnade om att förkortad veckoarbetstid var en fundamentalt viktig fråga för deras medlemmar på hemmaplan.

– Vår arbetsgivare kräver mer och mer övertid av medlemmarna för varje år. Det är så de löser bemanningsbrist och sin bristande förmåga till kompetensförsörjning. Många orkar inte jobba heltid med all den övertiden, det går så långt så att de säger upp sig för att få lite ledigt, säger Gustaf Ahlqvist, kongressombud från Västra Götaland och ett av de 50-tal ombud som reserverade sig mot beslutet.

Tydligare villkor för beredskap

Något namnbyte av yrkestitel för röntgensjuksköterskor till radiograf blev det inte heller. Däremot sa kongressen ja till förbundsstyrelsens förslag om att Vårdförbundet ska undersöka frågan och inleda en ny dialog med professionsföreningen, Svensk förening för röntgensjuksköterskor.

Förslaget om en modell som reglerar ett rimligt antal patienter per sjuksköterska med fokus på vårdtyngd kom också på skam. Kongressen gav bifall åt förbundsstyrelsens förslag om att avslå motionen.

Däremot röstade kongressen igenom förslaget att Vårdförbundet ska verka för tydligare villkor för hur arbetsgivare kan nyttja beredskapstjänstgöring för Vårdförbundets professioner.

Medlemsavgiften höjs

Under måndagen röstades också en höjning av ordinarie medlemsavgift igenom: från 295 till 315 kronor per månad.

Konfliktfondens storlek fastställdes till 250 miljoner kronor från och med 1 januari 2023. Konfliktfonden finns för att Vårdförbundets medlemmar ska kunna få ersättning om de tas ut i strejk.

– Alla avtal vi har kan bli konflikter, vi behöver en stark konfliktkassa, sa Ragnhild Karlsson, avgående vice ordförande i Vårdförbundet.