Konkurrensverket: Därför är samma prislista för hyrsjuksköterskor okej

Regionerna inför gemensam prissättning över hela landet. Det som styr är i stället om sjuksköterskan anlitas för att jobba i städer eller glesbygd. Hyrpersonal har ilsknat till och frågar sig om det är tillåtet att begränsa den fria konkurrensen.
Konkurrensverket menar att det finns både möjligheter och svårigheter när regionerna går ihop och inför en gemensam prislista för hyrsjuksköterskor och hyrläkare.
Är det mest tummen upp eller tummen ner?
– Det är mer tummen upp. Bemanningsföretagen kan konkurrera på ett vettigt sätt och det är avgörande, säger Leif Nordqvist, utredare på Konkurrensverket.

Som Vårdfokus rapporterat har de skenande kostnaderna för hyrpersonal gjort att regionerna har gått samman. Den gemensamma prislistan införs med start i november. Däremot kan priset variera inom varje region, utifrån en gemensam indelning utifrån om sjuksköterskan eller läkaren hyrs in i en storstad, mindre stad eller i glesbygd.
Nu får den upphandlande myndigheten, som är Västra Götalandsregionen, utvärdera hur många anbud som kommer in.
Både hyrföretag och hyrsjuksköterskor menar att den nya prislistan ligger betydligt lägre än dagens ersättningar.
Milo Bescher är hyrsjuksköterska, eller konsultsjuksköterska, det allt vanligare uttrycket. Han undrar hur det kan vara tillåtet att begränsa konkurrensen på just sjuksköterskor och läkares arbetsmarknad.
– Det jag tycker är mest häpnadsväckande med det nya avtalet är att alla regioner blir en. De ska ju vara självständiga. Jag undrar hur Konkurrensverket kan godkänna det, säger han.
Konkurrensverket har följt regionernas arbete med att ta fram det nya hyrramavtalet.
Strider det nya hyrramavtalet mot konkurrenslagstiftningen?
– Nej, det strider varken mot konkurrenslagen eller mot lagen om offentlig upphandling. Privata företag får inte gå ihop och bestämma ett gemensamt pris. De ska sätta sina priser i konkurrens. Så det kan inte bemanningsföretagen göra. Men det här är en offentlig upphandling och då är det annorlunda. Regionerna, genom sin upphandlande myndighet, har full rätt att göra det, att ge ett sådant här besked om hur mycket de är beredda att betala, säger Leif Nordqvist, utredare på Konkurrensverket.
Företagen ska konkurrera
Enligt honom uppfyller regionernas prislista kraven i ett offentligt ramavtal vad gäller olika ersättning, genom indelningen i priszoner och skillnad på sjuksköterska och specialistsjuksköterska.
– Regionernas ansvar är att vårda marknaden och se till att bemanningsföretagen ska konkurrera, och sjuksköterskorna välja vilket bolag de vill arbeta för. Lagen om offentlig upphandling är skriven på det sättet, för att det inte ska kunna bli en monopolliknande situation. Då skulle Konkurrensverket att reagera, säger Leif Nordqvist.
Konkurrensverket har ingen synpunkt på timersättningarna. Enligt regionerna är nivån satt utifrån de senaste årens upphandlingar.
– Sedan kan enskilda sjuksköterskor ha haft jättebra villkor, exempelvis i Norrbotten. Men å andra sidan har Norrbotten haft gigantiska kostnader för inhyrd vårdpersonal.
Är det er uppgift att värna om att regionerna inte får för höga utgifter?
– Vi har ett ansvar att det ska hushållas med offentliga medel. Vår erfarenhet är att om man spenderar för mycket offentliga medel utan kontroll, så är det inte bra för konkurrensen, det brukar vara tvärtom. Om man är kostnadseffektiv och använder skattepengar på ett vettigt sätt så brukar det vara bra för konkurrensen, säger Leif Nordqvist.
Svårigheter att täcka behovet
Konkurrensverket har följt upphandlingar av hyrpersonal i vården i många år och haft flera regeringsuppdrag. Leif Nordqvist är en av författarna bakom den senaste rapporten från 2020.
Redan i den rapporten delade Konkurrensverket regionernas nya linje att samverka kring hyrpersonal i vården. Men myndigheten påpekade att de ville se just olika ersättningar för exempelvis sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, eller arbete i storstad eller glesbygd. Bland ”utmaningarna” som Konkurrensverket uppmärksammade fanns att regionerna kommer kunna stöta på svårigheter att täcka sina behov av hyrvårdpersonal.
Där kan det nya kravet på ett års karenstid också ställa till det. Regionerna hoppas kunna hålla kvar sina anställda sjuksköterskor genom att inte tillåta att de säger upp sig och börjar arbeta i bemanning i samma region. De kommer behöva vänta ett år.
– Så lång karenstid har inte prövats i domstol vad vi känner till. Ett halvårs karenstid har funnits på vissa håll, och har prövats av domstol i Göteborg. Det bedömdes vara en proportionerlig tid.
Regionernas självstyre
Hyrsjuksköterskor har också den senaste tiden ifrågasatt hur regionerna kan gå samman just i denna fråga när den kommunala och regionala självstyresprincipen är ”helig” på andra områden i Sverige.
Men Stefan Petersson, projektledare på arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, förklarade i en tidigare Vårdfokusartikel att alla 21 regioner har haft frågan uppe för beslut sina regionfullmäktige, och på så vis följt den demokratiska processen.
Under pandemin har några andra första steg tagit av samarbete mellan regionerna över hela landet. Socialstyrelsen började köpa in skyddsutrustning, och några utvalda regioner har skött inköp av läkemedel.