Kontakt med covidsjuka ökade vårdpersonalens psykiska ohälsa

Direktkontakt med covidsmittade, nya komplicerade uppgifter och för lite känslomässigt stöd i arbetet. Det ökade risken för vårdpersonal att drabbas av psykisk ohälsa under pandemin visar en ny rapport. "Det är oerhört stressande för personalen att man inte kan ge den vård man önskar i enlighet med ens egna moraliska värderingar och utbildning", säger Ingrid Demmelmaier, forskare.

Hälso- och sjukvårdspersonalen utsattes för en försämrad arbetsmiljö globalt under pandemin med högre arbetsbelastning, hög smittorisk och brist på skyddsutrustning. Det visar en ny rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

– Det var inte så överraskande att arbetsbelastningen ökade över tid, både i kvantitet och kvalitet. Personalen fick en högre arbetsbörda, men också nya svårare uppgifter som skapade osäkerhet, säger Ingrid Demmelmaier, forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet och en av dem som skrivit rapporten.

Direktkontakt med smittade ökade risken

Något forskarna kunde se var att de som arbetade direkt med covidsmittade patienter hade en ökad risk att själva utveckla psykisk ohälsa som ångest, depression och PTSD. Det är främst psykisk ohälsa som studerats i rapporten, liksom smittotal, poängterar Ingrid Demmelmaier, eftersom det främst är sådana studier som hunnit komma.

– En hypotes vi har är att det tar lång tid att utveckla hjärt- och kärlsjukdom på grund av stress i arbetet, alltså allvarlig fysisk ohälsa.

Rapporten visar också att brist på personlig skyddsutrustning var en belastande faktor, liksom hög arbetsbelastning och att vårdpersonal upplevde moralisk stress.

– Det är oerhört stressande för personalen att man inte kan behandla, bemöta och ge den vård man önskar i enlighet med ens egna moraliska värderingar och utbildning. Till exempel att inte kunna trösta och ha kroppskontakt, lägga en hand på någons axel eller låta anhöriga träffa patienter, säger Ingrid Demmelmaier.

En hypotes i rapporten var att tillgången till skyddsutrustning skulle öka över tid, men studier visar att tillgången till smittskydd snarare fluktuerade i olika perioder i olika länder. En amerikansk studie slog också fast att visir på sjukhus fick ned smittotalen bland personal mer än bara munskydd.

Känslomässigt stöd viktig friskfaktor

Skyddande faktorer mot att drabbas av psykisk ohälsa under pandemin var, förutom smittskydd, att man som anställd upplevde känslomässigt stöd i hög utsträckning från chefer och kollegor.

– Den typen av stöd kan ha stor betydelse. Att man har chefer som frågar hur det går för en, hur man mår och hur de kan underlätta i situationen? Egentligen är det systematiskt arbetsmiljöarbete, säger Ingrid Demmelmaier.

Forskarna tittade på studier över hur mycket känslomässigt stöd vårdpersonalen upplevde från chef och kollegor. Där skilde sig olika studier åt och det fanns inget entydigt resultat.

– Vissa tyckte att de hade bättre stöd och andra sämre, säger Ingrid Demmelmaier.

Hälsofrämjande insatser gav viss effekt

Forskarna studerade också vilka insatser av de som gjordes på organisatorisk nivå och för enskilda medarbetare som hade någon effekt på hälsan hos personalen. Rapporten tar upp 12 studier med olika exempel som handledning i grupp, hjälp med bättre tidsplanering med syftet ökad balans mellan arbete och fritid liksom systematiskt förbättringsarbete på arbetsplatsen.

– Det hade en viss effekt på psykisk hälsa, säger Ingrid Demmelmaier.

På individnivå rapporterade vårdpersonal en god tillfällig effekt av stresshantering som mindfulness- och avspänningsövningar.

Ska vårdpersonal bara bli bättre på att meditera för att undvika stress och psykisk ohälsa?

– Sannolikt är det inte lösningen på allt, utan man måste tänka både organisation och individ. Men bara genom att sitta ner och pausa från jobbet en stund kan det ha effekt på stress, även om du inte gör en mindfulnessövning. Kanske får man också en extra effekt av att ha en metod för att slappna av.

Vad behöver arbetsgivare göra för att förbättra arbetsmiljön?

– Vi kan inte säga något helt säkert utifrån resultaten, men det verkar handla om att hantera arbetsbelastningen, fånga upp personalens behov och stötta dem i vad de tycker är besvärligast – och möjliggöra återhämtning. Man måste vara extra lyhörd för personalens behov under så här extrema perioder. Det krävs systematisk uppföljning av arbetsmiljöfrågorna och god kommunikation. 

Vad kan en själv göra om man är slutkörd efter pandemin?

– Kunskapssammanställningen visar inget tydligt om detta heller. Men generellt är det bra att signalera och kommunicera sina behov tydligt gentemot chef. Du ska inte bita ihop hur länge som helst. Återhämtning och stresshantering behövs både i det lilla under dagen och när man inte är på jobbet.

Står vi bättre rustade i Sverige om det kommer en pandemi igen tror du?

– Nu arbetar vi fortfarande av den upparbetade vårdskulden så det vore illa om vi måste gasa igen. Det man behöver göra är att jämföra ländernas olika strategier för smittspridning eftersom det hade direkta effekter på hälso- och sjukvården. Förhoppningsvis ser man över beredskapen i vården och anpassar den framöver.