Kontroller friade drogmisstänkt
På fyra arbetsplatser misstänkte man att sjuksköterskan stal narkotiska läkemedel. Men varken stöld eller missbruk kunde bevisas.
I slutet av 1990-talet anmäldes en sjuksköterska till Socialstyrelsen av tre olika arbetsplatser som misstänkte att hon stal narkotiska läkemedel. Socialstyrelsen beslutade då att granska hennes förmåga att utöva sjuksköterskeyrket och begärde en bedömning på ett beroendecentrum.
Under de sju månader som sjuksköterskan hade kontakt med en överläkare där var hon inte någon gång påverkad av alkohol eller narkotiska preparat, och visade inte heller några tecken på abstinens.
Under två månader lämnade hon urinprov två gånger i veckan som man hade kommit överens om och de visade aldrig några tecken på missbruk.
Men på grund av de tre anmälningarna krävde Socialstyrelsen en uppföljning sex månader senare. Den genomfördes efter ett år och inte heller den visade något som pekade mot missbruk.
Ett år senare kom en ny anmälan och Socialstyrelsen kallade till sig sjuksköterskan. Hon nekade till stöld och till missbruk och förklarade att läkemedelsrutinerna på hennes arbetsplats var bristfälliga och att medicinskåpet ofta stod öppet så att vem som helst kunde ta för sig.
Det var hennes ansvar att kontrollräkna narkotiska preparat och eftersom uttagen sällan stämde brukade hon för att få kontroll på hanteringen fylla i uttag och skriva dit namn på patienter – patienter som inte ens hade besökt mottagningen de aktuella dagarna. För skulle svinnet upptäckas så visste hon att hon skulle bli den första som anklagades.
Socialstyrelsen skrev i sin anmälan till Ansvarsnämnden att sjuksköterskan vid 82 tillfällen hade fyllt i uttag av tablett Stesolid 5 mg på det sättet och yrkade att hennes legitimation skulle återkallas, krävde förnyad läkarundersökning med återkallad legitimation tills beslut om delegitimering fattats.
Om Ansvarsnämnden inte gick med på detta begärde Socialstyrelsen tre års prövotid för sjuksköterskan.
Dessutom ville Socialstyrelsen att hon skulle få en disciplinpåföljd för det bristande omdöme hon hade visat då hon friserade narkotikadokumentationen.
Sjuksköterskan skrev i sitt yttrande bland annat om den dåliga läkemedelshanteringen på arbetsplatsen, och om sin psykiska ohälsa som på de tidigare arbetsplatserna kunde ha fått omgivningen att tro att hon var påverkad.
Hon skrev också att hon aldrig har missbrukat några tabletter.
Ansvarsnämnden konstaterar i sin bedömning att misstankar om stöld av narkotiska preparat har rapporterats in från flera arbetsplatser, men aldrig bevisats. Några missbruksproblem har man inte heller hittat. På den arbetsplats där sjuksköterskan tjänstgör sedan två år tillbaka fungerar hon bra.
Det finns därför ingen anledning att anta att hon inte kan utöva sitt yrke tillfredsställande och därför heller ingen anledning att hon ska läkarundersökas, eller att föreskriva tre års prövotid.
Däremot har hon gjort felnoteringar i narkotikajournalen på en av de tidigare arbetsplatserna, och Ansvarsnämnden ger henne därför en varning. Nämnden tror på hennes förklaring till varför hon gjorde det, och påpekar att 82 uttag av 5 mg Stesolid under 19 månader inte tyder på något missbruk.
Beslutet har vunnit laga kraft (HSAN 2592/03:B3).
KOMMENTAR:
”Legitimationsärenden har blivit vanligare”
? Dessa typer av ärenden har blivit något vanligare i Ansvarsnämnden på senare tid. Bland våra medlemmar har antalet prövotider ökat från 10 under 2002 till 16 förra året och antalet återkallade legitimationer från 8 till 15 under samma tid, säger Carita Fallström, jurist på Vårdförbundet.
Det finns en diskussion om att ökningen kan bero på ökad stress, att en del tar till tabletter för att orka, men Carita Fallström vill inte spekulera i orsakerna.
? Fallet visar att beviskraven är väldigt höga. Det krävs full bevisning om missbruk eller stöld för att sådana yrkanden som Socialstyrelsen hade här ska gå igenom. Och det är nödvändigt med höga krav på full bevisning. Beslutet måste också tas på aktuella uppgifter, för i praktiken innebär ju en delegitimering ett yrkesförbud, konstaterar Carita Fallström.