Körkort för urinkateter gav färre infektioner

Gamla och sköra med bruten höft drabbas ofta av urinvägsinfektion. Så måste det inte vara. I Mölndal följer alla, från akuten via geriatriken till operation och postop, samma nya rutiner – och har fått ner andelen drabbade markant.
Det gör ont att bryta höften. Komma upp på toaletten är bara att glömma, och ofta bäcken likaså. Många äldre med höftfraktur behöver därför tappas på urin eller få en kvarliggande urinkateter insatt. Det skyddar blåsan för att bli uttänjd, vilket annars kan ge permanenta skador. Nackdelen är att risken att få urinvägsinfektion är hög.
På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Mölndal opereras många äldre med höftfraktur. Tidigare drabbades nästan var femte patient (18 procent), av dem som tappats på urin eller fått kateter insatt av urinvägsinfektion.
Projektet Säker blåsa
Det bestämde sig forskningsledaren Annette Erichsen för att förändra. Till sin hjälp fick hon anestesi- och intensivvårdssjuksköterskan Maria Frödin, som doktorerar med studier från deras förändringsarbete ”Säker blåsa”, som startade 2016.
En av studierna, med 2 408 patienter, visar att det går att förebygga infektion på ett bättre sätt. Genom att gå över från ren rutin till strikt aseptisk rutin vid urinkateterisering har sjukhuset fått ner andelen som drabbas av infektion till 4,2 procent.
– Vi har ökat medvetenheten om att bibehålla urinkatetern steril. Vi ska inte kontaminera den med handskarna, med patientens egna bakterier, eller något annat, säger Maria Frödin.
Men vägen till framgången har varit guppig.
– I början var det en del motstånd då det nya arbetssättet tog längre tid. De tyckte att de gjorde arbetsuppgiften rätt, följde ren rutin som är den gängse rutinen.
Få med sig kollegorna på båten
Forskarna lade mycket kraft på att få med sig kollegorna. Målet var att alla skulle bli medvetna om de stora riskerna för patienterna att få urinvägsinfektion på grund av katetern.

– När vi presenterade siffror på hur många som drabbades av urinvägsinfektion här på kliniken blev det en aha-upplevelse för personalen, säger Maria Frödin.
Det nya arbetssättet innebär att patienterna tvättas kring urinvägen med descutansvamp. Den som tappar urin eller sätter kateter bär sterila handskar. För att bibehålla steriliteten på katetern assisterar en kollega.
Skepsisen hos kollegorna berodde också på att ren rutin ersatte steril rutin redan på 90-talet, både internationellt och i Sverige, efter att studier visat att det räckte.
– Men rutinerna skiljer sig mycket åt. Både internationella och nationella rekommendationer påtalar hur viktigt det är att säkerställa sterilitet vid insättningen.
Operation var först ut
Först ut var operationsavdelningen, därefter fortsatte man i hela vårdkedjan för de äldre som opereras för höftfraktur.
Sjuksköterskan Lucas Schander var med och införde Säker blåsa-rutinerna på ortogeriatriska vårdavdelningen.
Han visar hur man drar på sig de sterila handskarna utan att råka nudda ytan.
– Visst behövs lite mer tid nu för arbete med urinkateter, men jag tänker aldrig så när det till nytta för patienten, säger han.
Forskarna genomförde lärandelabb, en instruktionsfilm, föreläsningar och simuleringsövningar. Alla som deltar får nu kateterkörkort.
Samtidigt gav sig forskarna på ett annat område, att minska risken för blåsöverfyllnad. Det visade sig nämligen att en många patienter både tappades flera gånger och fick kvarliggande urinkateter.
Sätter fler katetrar idag
Den gällande vårdstrategin, också internationellt, för att minska urinvägsinfektioner är att hellre tappa urin än att sätta in en kvarliggande kateter. Men Maria Frödins och Annette Erichsens studier visade att i den patientgrupp som tappades vid flera tillfällen fick 26 procent urinvägsinfektion.
– Vi sätter nu fler kvarliggande kateter och gör färre urintappningar, efter att vi infört nya riktlinjer. För en äldre och skör person på akuten med bruten höft och 800 milliliter urin i blåsan, är risken att samma sak händer efter några timmar på nästa avdelning, säger Maria Frödin.
Men alla patienter med höftfraktur behöver inte urinkateter.
– Nu tänker vi: rätt patient ska ha kateter satt i rätt tid, på rätt sätt, och avvecklas i rätt tid.
Problemet-lösningen-resultatet
Problemet:
- Äldre patienter med höftfraktur behöver ofta få kateter insatt, eller tappas på urin en eller flera gånger. Det ökar risken för urinvägsinfektion, som är den vanligaste vårdskadan i patientgruppen.
- I Mölndal fick 18 procent i patientgruppen urinvägsinfektion av dem som fått kateter eller tappats.
Lösningen:
- Ett strikt aseptiskt arbetssätt infördes, som standardiserat vårdmoment. En undervisningsfilm för all personal togs fram där varje steg vid kateterinläggning visades.
- Alla som sätter urinkateter fick träna i lärlabb. När de tränat på docka och gjort ett test fick de ett körkort.
- Mycket arbete lades på kommunikation och dialog för att få med all personal ”på båten” och följa de nya rutinerna. Teamarbetet är en avgörande framgångsfaktor.
Resultatet:
Efter att det nya aseptiska arbetssättet infördes – samt andra åtgärder som att ibland sätta kateter tidigare i stället för att tappa flera gånger – minskade andelen drabbade av urinvägsinfektion under en fyraårsperiod från 18,4 procent till 4,2 procent.