Krafttag för högre löner
Ska bemanningskrisen i vården kunna lösas måste de erfarna få upp sina löner — rejält. Inför årets avtalsförhandlingar kräver VårdÂförbundet 10?000 kronor mer i månaden till ”särskilt yrkesskickliga” i alla yrkesgrupper.
Vårdförbundets förhandlingschef Annelie Söderberg tränar minst tre gånger i veckan och har en favoritövning på gymmet — marklyft. Med samma kraft och fokus som hon lyfter en skivstång ska Vårdförbundet nu ta strid för medlemmarnas löner. Nu väntar den första riktiga avtalsrörelsen på åtta år med Sveriges kommuner och landsting, SKL och de kommunala företagens arbetsgivarorganisation, Sobona.?
Här räcker inte råstyrka, uthållighet och bra argument vid förhandlingsbordet. Nu gäller det att få svenska folket och politikerna med sig. Utöver en mycket god löneutveckling för alla kräver Vårdförbundet ett extra lönelyft på 10?000 kronor, vid sidan om de vanliga löneökningarna, för ”särskilt yrkesskickliga” — de erfarna stöttepelarna som på alla håll halkat efter i löneutvecklingen.
?—Syftet är att få till en bra lönespridning, att öka löneskillnaden mellan erfarna och nya i yrket och att spräcka det glastak som i dag hindrar medlemmarna från att göra lönekarriär, berättar förhandlingschefen Annelie Söderberg.?
Hon ser också på Vårdförbundets yrkande som en förutsättning för att arbetsgivarna ska kunna rekrytera och behålla personal och lösa den pågående vårdkrisen.?
—Det här är en vårdkris som handlar om bemanning, som politikerna borde vilja lösa. Vi är redo att gå in i en avtalsrörelse som vi ser kan göra skillnad. Jag hoppas att vår motpart får mandat från sina medlemmar — alla landsting och kommuner — att lösa detta tillsammans med oss, att de tar möjligheten att göra det, säger Annelie Söderberg.??
Vårdförbundet räknar med att var fjärde yrkesverksam medlem, cirka 20?000 personer, kan räknas till gruppen ”särskilt yrkesskickliga”.
?Här ingår alla fyra yrkesgrupper: barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor; grundutbildade, specialistutbildade, avancerade specialister och även chefer.
?—Om du går in på en arbetsplats och frågar så vet både chefen och medarbetarna vilka de ”yrkesskickliga” är. De ser till att det fungerar på arbetsplatsen, att nya blir upplärda, att strukturer och rutiner upprätthålls och att vården utvecklas, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.
??Utöver krav på högre löner yrkar Vårdförbundet på att kommunanställda som arbetar ständig natt ska inkluderas i nattarbetstidsavtalet, som ger kortare arbetstid vid nattarbete och rotation.?
Vårdförbundet vill också få till partsgemensamma arbeten med arbetsgivarna för att jobba för bättre samverkan vid schemaläggning och fungerande löneprocesser lokalt.?
Bakgrunden till kraven är de beslut som fattades på Vårdförbundets kongress 2018, som lyfte många frågor om lön och villkor. Men allt som rör allmänna anställningsvillkor som jour, beredskap och ob-ersättning sparas till år 2020 eftersom SKL och Sobona aviserat att de tänker bjuda in samtliga berörda parter till förhandlingar om dessa frågor då.
Tummen upp, eller tummen ner. Vi frågade tre medlemmar
Elisabeth Lindblad
Barnmorska, förlossningen, Sunderby sjukhus
— Spontant ser jag inga direkta fördelar. Vem ska bedöma vem som är yrkesskicklig? Är det den med flest specialistutbildningar eller den som har arbetat troget närmast kvinnan i många år? Jag är orolig för att det kan skapa ett A- och ett B-lag, som det blev när lärarna drog i gång förstalärarsystemet.
— Jag ser gärna satsningar på barnmorskor som har dubbla legitimationer och två yrken. Vi ska vara löneledande. Det är vi i dag men borde ha större marginal.
Carina Axén
Enhetschef, ambulanssjukvården, Sörmland
— Mycket bra. Lönespridning är avgörande för att kunna behålla erfarna och lojala medarbetare. Det blir helt fel när kompetenta sjuksköterskor som handleder oerfarna knappt har högre lön. Däremot tror jag inte att en sådan här höjning kan genomföras snabbt. Det krävs lönekartläggningar och grundliga översyner först.
— Jag skulle själv önska ett tydligt centralt löneverktyg, där det framgår vad man ska prestera för att få högre lön.
Maysae Quttineh
Biomedicinsk analytiker och processansvarig, mikrobiologen, Ryhov, Jönköping
— Det låter fantastisk. Om man vill fortsätta att hålla kvar eldsjälarna måste det finnas något annat system än det som finns i dag. Frågan är hur man ska bedöma vilka som är yrkesskickliga. Är inte det tydligt kan det uppstå schismer på arbetsplatsen.
— Jag skulle önska att vi fick en tydlig löneutveckling, oavsett profession. Var och en ska värderas utifrån sin egen kompetens, det ansvar man har och de insatser man gör för vården.
Förhandlingsläget: styrkor och svagheter
PLUS
- Inför valet blev det tydligt hur viktig vården är för befolkningen, politikerna borde vilja lösa bemanningskrisen.?
- Vårdförbundet är ensamma om att förhandla lönevillkor med SKL och Sobona i år = större utrymme??
- Vårdförbundet är mer förberedda än någonsin tidigare inför en avtalsrörelse.
MINUS
- Regeringskrisen och det oklara läget kring landets budget.
- 10 000 mer i månaden till 20 000 medlemmar är ett dyrt krav = en utmaning.
- Det är inte bara Vårdförbundet som bestämmer. I en förhandling har även motparten krav.
Vad händer nu?
- Vårdförbundet har sagt upp avtalet med Sveriges kommuner och landsting, SKL och Sobona, de kommunala företagens arbetsgivarorganisation och går in i en avtalsrörelse.
- När parterna gått igenom varandras yrkanden påbörjas förhandlingarna.
- Förhoppningsvis finns ett nytt avtal när det nuvarande löper ut den 31 mars 2019.
- Förhandlingarna gäller huvudöverenskommelsen, HÖK, som reglerar lön och andra anställningsvillkor för Vårdförbundets medlemmar anställda i offentlig verksamhet eller kommunala bolag.
- I HÖK:en ingår löneavtalet, avtalet om allmänna bestämmelser, AB, och bilagor som exempelvis nattarbetstidsavtalet.