Kräver bättre utbildning om mörk hud
Under tre år på sjuksköterskeutbildningen i Umeå lärde de sig ingenting om att bedöma melaninrik, alltså mörk, hud i en omvårdnadssituation. ”Det är häpnadsväckande att vi pratar så mycket om jämlik vård när kunskaperna om det här är så låga”, säger Ella Kellnor, som tillsammans med sex kurskamrater uppmärksammat bristen i samband med en kurs i förbättringsarbete.
Ella Kellnor är ute på sin sista vfu, på ett hospice i Umeå. I juni tar hon examen och blir legitimerad sjuksköterska. Sedan studenten har hon jobbat inom sjukvården och reagerade tidigt på okunskapen om patienter med icke-vit hud.
– Jag kunde höra kollegor sprida myter och fördomar, som att mörkhyade inte känner smärta, säger hon.
Sedan dess har hon intresserat sig för jämlik vård och följt debatten om hur patienter riskerar att felbedömas och felbehandlas på grund av sin hudfärg. En viktig kunskapskälla är sjuksköterskan Zainab Jones, utbildningsansvarig på hälso-, vård- och omsorgsförvaltningen i Malmö stad, som via sitt instagramkonto delar artiklar och fakta. Hon har bland annat introducerat mörkhyade vårddockor i organisationen, något Vårdfokus skrivit om.
– Rodnad anses vara det första tecknet på olika tillstånd. Men om det inte uppstår hos alla patienter kan vi inte säga att det alltid är så. På mörkare hud kan det istället synas som mörkare pigment. Vi möter det här hela tiden inom vården, till exempel när vi sätter pvk eller i samband med trycksårsbedömning och hypoxi, säger Ella Kellnor.
Fler hade reagerat
Under våren gick hon kursen Omvårdnadsorganisation och ledning (7,5 hp). En uppgift var att planera ett förbättringsarbete både på utbildningen och på en arbetsplats. Resultatet presenterades dels i en mindre uppsats, dels i ett iscensatt apt-möte. Ella Kellnors grupp bestämde sig för att föreslå ett kunskapslyft kring just melaninrik hud.
– Ett aktuellt exempel som vi tog upp var coronapandemin, där hudutslag var ett tidigt symptom på covid-19.
Vilka reaktioner fick ni?
– Vissa i klassen hade själva tänkt på att det saknades utbildning om melaninrik hud. När vi fördjupade oss i ämnet visade det sig att det inte fanns några svenska artiklar, men i många andra länder har den här kunskapsbristen diskuterats. Jag tycker att det borde finnas med på alla vårdutbildningar, särskilt för läkare och sjuksköterskor.
Ledningen lovar förändring
Studenternas arbete uppmärksammades i SVT:s lokala nyheter i Västerbotten. När universitetsledningen konfronterades med kritiken togs den på allvar, och redan i höst kan en förändring ske. Kristina Lämås, programrådsordförande vid Umeå universitet, framhåller dock i tv-inslaget att det är upp till den enskilda läraren att planera innehållet i undervisningen. Det tycker inte Ella Kellnor är en hållbar inställning.
– Jag menar att det här beror på strukturell rasism, och då måste det bemötas på ett strukturellt plan. Det behövs en strategi för att minska kunskapsluckorna både bland studenter och lärare, och hos yrkesverksamma ute i regionerna. Det är häpnadsväckande att vi pratar så mycket om jämlik vård, samtidigt som kunskapen om det här är så låg. Det är ju den största ojämlikheten av alla!
Trots bristerna sker ändå utveckling i branschen, konstaterar hon. I mars lades till exempel bilder på mörk hud till i Vårdhandboken, i avsnittet om hudbedömning.
– Det är bra, men jag tycker att det kommer sent, säger Ella Kellnor.