”Kunskapen om klimatets hälsopåverkan måste höjas i vården”
Det vi vet i dag om klimatförändringarnas effekter på hälsan kan vara förändrat i morgon. ”Det är en utmaning för vårdpersonalen som behöver mer kunskap”, säger forskaren Maria Nilsson.
Värmeböljan 2018 blev ett stresstest på vårdens beredskap att hantera effekterna av klimatförändringarna. Äldreboenden saknade fläktar och personalen som skulle pytsa i sköra patienter extra vätska hade svårt att hinna med. Den sommaren låg överdödligheten på 750 personer, varav 600 kan kopplas direkt till den rekordhöga värmen. Mest utsatta var äldre och kroniskt sjuka, men också operationer fick ställas in och läkemedel förstördes.
Som Vårdfokus tidigare skrivit utgör värmeböljor tillsammans med fästingburna infektioner det största och allvarligaste klimathoten mot vår hälsa i Sverige. Från att tidigare ha inträffat ungefär vart tjugonde år beräknas värmeböljorna ske med tre till fem års intervall i slutet av detta sekel.
Utvecklecklingen ställer höga krav på vårdens beredskap – och på personalens kompetens menar en av landets främsta forskare inom klimat och folkhälsa, Maria Nilsson vid Umeå universitet.
– Sjuksköterskor har en viktig roll när det handlar om att planera för vården och identifiera sköra patienter. Men de behöver mer kunskap och jag tycker att det borde lyftas in redan på sjuksköterskeutbildningen, säger Maria Nilsson.
Det handlar inte längre om huruvida klimatförändringarna kommer eller inte, utom om när och hur, fortsätter hon.
– Det är vår verklighet och vi måste ställa om våra samhällen och göra våra vårdsystem mer motståndskraftiga.
Fler söker psykiatrisk vård vid värmebölja
Problem med hjärta och kärl är den vanligaste dödsorsaken vid värmeböljor i Sverige men procentuellt sett ökar dödligheten mest bland psykiskt sjuka.
En studie visar att antalet patienter som söker akut psykiatrisk hjälp ökar med stigande värme. Att människor med psykisk sjukdom är extra utsatta beror inte bara på medicinernas påverkan, utan också på svårigheter att ta hand om sina egna behov.
Det betyder inte att det är för sent att bromsa utvecklingen. En omställning till klimatsmartare samhällen kan också ha flera bonuseffekter. Det som är bra för klimatet är också bra för hälsan. Som att cykla till jobbet och äta mer vegetariskt till exempel, säger Maria Nilsson.
– Vi måsta ha modet att se allvaret, men sedan se vad vi kan göra. Om vi omsätter det vi ser i handling mår vi också bättre.
Vårdens arbetsgivare har ett stort ansvar när det gäller patientsäkerheten. Lokalerna måste anpassas för att kunna erbjuda svalka, även för medarbetarnas skull. Värmen kan påverka deras förmåga att fatta beslut, vilket även kan få konsekvenser för patienterna.
– Det är också arbetsgivarens ansvar att se till att personalen har den kompetens som krävs. Kunskapen om klimatets hälsopåverkan måste höjas i vården. Det är en utmaning eftersom det vi vet i dag kan vara förändrat i morgon, säger Maria Nilsson.