Kvalitet som värmer

6 november 2000

Min pappa har under hösten varit svårt sjuk och vårdats på Universitetssjukhuset i Linköping och på Länssjukhuset i Kalmar, där han avled en söndag i mitten av oktober. Jag och min mamma satt vid hans säng när han dog, något jag känner mig tacksam för. Att jag fick vara där med honom då.

Under flera månader har jag fått uppleva sjukvården från ett annat håll än tidigare; som nära anhörig. Och mitt i sorgen känner jag värme, glädje och stolthet över att jag som ordförande för Vårdförbundet får företräda er som arbetar i vården. För jag och min familj blev så väl och professionellt bemötta. Och jag vill gärna ta detta tillfälle att föra fram ett varmt tack till er i Linköping och Kalmar som vårdade min pappa.

Mina nya personliga erfarenheter är så långt från den nattsvarta svenska sjukvård som oftast skildras i medierna. Där får vi sällan eller aldrig höra om det professionella agerande som våra, och andra, yrkesgrupper inom vården står för. Kanske tas det för givet. Men det tar oerhört mycket energi av personalen att möta patienter och anhöriga på detta sätt. Och det vi behöver inom vården är metoder och system som stödjer dessa möten.

Jag blev nyligen intervjuad i Ekot om kvalitetsarbete inom hälso- och sjukvården. Inslaget handlade om en undersökning som visade att en del av kvalitetsutvecklingsarbetet inte lett till förändringar och resultat för patienten, men däremot till ökad stress för personalen. Jag betonade att de resurser man lägger ned på kvalitetsarbete inom vården måste ge resultat. Och Vårdförbundet kan aldrig acceptera kvalitetsarbete som leder till sämre arbetsmiljö.

Detta innebär naturligtvis inte att jag tycker att man ska sluta arbeta för en bättre kvalitet. Tvärtom. Men det finns all anledning att se till att de kvalitetssystem vi arbetar efter i vården verkligen ger ny energi, och inte slukar energi.

Och jag tycker att det borde vara en självklarhet att, precis som man utvärderar nya behandlingsmetoder eller medicinsk-teknisk utrustning, så ska också kvalitetssystem utvärderas för att man ska få reda på vad de gör för nytta.

På många håll inom vården i dag så har verkligen kvalitetsarbetet varit en drivkraft som utvecklat verksamheten. Men det finns också exempel på arbetsplatser där beslut och planering om kvalitetsutveckling skett högt upp i hierarkin. Där de som arbetar närmast patienterna inte är delaktiga.

Det finns en risk att man använder kvalitetsutvecklingssystem för systemens egen skull. Att det blir en trend som alla vill hoppa på. De senaste åren har många olika metoder utvecklats. Nu är det dags att ta reda på om de varit lyckade.

Vårdförbundet kommer aldrig att stödja metoder som bara spär på känslan av att inte räcka till och hinna med. Däremot vill vi uppmuntra kvalitetsutvecklingssystem som underlättar det dagliga arbetet och som förbättrar för både patienter och personal. System som ökar tillfredsställelsen och inflytandet, som får människor att känna arbetsglädje.

Den dåliga arbetsmiljön inom vården är ett mycket stort problem, som måste tas på allvar.

Ny statistik från Arbetarskyddsstyrelsen visar att antalet sjuksköterskor och läkare som blir sjuka på grund av sociala och organisatoriska problem på arbetsplatsen, har tredubblats på tre år. Och det är sjuksköterskornas anmälningar av sjukdomar på grund av till exempel stress, mobbning och hög arbetsbelastning som ökar mest.

Arbetssituationen inom vården måste betraktas som ett katastrofläge, och arbetsgivarna måste omedelbart vidta åtgärder för att vända den utveckling som statistiken beskriver. Stressen och arbetsbördan inom hälso- och sjukvården har skenat i väg och ökat kraftigt de senaste åren, och inte bara arbetsgivarna utan också Vårdförbundet måste göra mer för att motarbeta detta.

Som ett första steg ska förbundet se över de avtalstexter som är knutna till det centrala avtalet som vi träffade med arbetsgivarna i våras, för att se vilket stöd de ger för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön. Vi vill använda dessa avtal som instrument för att tillsammans med företrädaren på arbetsplatsen motverka och förhindra dålig arbetsmiljö och i stället vända den negativa trenden och öka personalens inflytande och tillfredsställelse i arbetet.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida