Kvalitetsindikatorer inom postoperativ smärtbehandling: en valideringsstudie

Idvall E, Hamrin E, Sjöström B & Unosson M. 2001. Quality indicators in postoperative pain management: a validation study. Scandinavian Journal of Caring Sciences 15(4), 331—338.

4 mars 2002

Bakgrund: Smärta förväntas ofta uppstå efter kirurgiska ingrepp och ett viktigt mål i vårdarbetet är att minimera patienters smärta för att undvika obehag och komplikationer. Sjuksköterskan har en betydande roll i detta arbete. I tidigare studier har strategiska och kliniska kvalitetsindikatorer inom postoperativ smärtbehandling tagits fram och utvecklats genom användning av en preliminär modell av viktiga aspekter inom kirurgisk omvårdnad som utgångspunkt. Modellen, som omfattar två dimensioner och 15 kategorier, var resultatet av en kvalitativ analys av fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor. Inom varje kategori har en indikator formulerats med litteraturstudier som grund.

Syfte: Med den aktuella studien var syftet att testa innehållsvaliditet (giltighet) av strategiska och kliniska kvalitetsindikatorer inom postoperativ smärtbehandling på kirurgiska vårdavdelningar.

Metod: Ett frågeformulär skickades till två grupper av sjuksköterskor. Grupp 1 bestod av 233 sjuksköterskor som deltagit i kurser för smärtombud och grupp 2 av 404 slumpmässigt utvalda sjuksköterskor. Svarsfrekvensen var 90 procent respektive 80 procent. Frågeformuläret innehöll påståenden (kvalitetsindikatorerna) om att uppnå hög kvalitet, som bedömdes om de var (1) viktiga, (2) realistiska att genomföra och (3) om det var något som sjuksköterskor kunde påverka. En femgradig skala (1–5) användes från »instämmer absolut inte« till »instämmer absolut«. Vid sammanställning av data viktades poängen enligt Fehrings modell för att testa innehållsvaliditet. Sjuksköterskorna ombads också att välja ut de allra viktigaste indikatorerna för att nå hög kvalitet.

Resultat:
I båda grupperna fick samtliga indikatorer ett medelvärde som, enligt Fehrings modell, innebär att indikatorerna har god innehållsvaliditet. Flertalet kvalitetsindikatorer hade medelvärden som innebär att de bedömts som »speciellt betydelsefulla«. Övriga har bedömts som »stödjande«. Sjuksköterskorna i grupp 1 hade högre medelvärden på några av indikatorerna än sjuksköterskorna i grupp 2. Sex kvalitetsindikatorer rankades högst av båda grupperna och exempel på dessa är:

* Patientens smärtupplevelse måste bedömas regelbundet med hjälp av ett smärtskattningsinstrument.
* Farmakologisk smärtbehandling måste ges i förebyggande syfte.
* Sjuksköterskor måste tro på patientens uppgift om smärta.

Slutsatser:
De strategiska och kliniska kvalitetsindikatorerna bedömdes ha hög validitet genom att vara viktiga, realistiska att genomföra och något som sjuksköterskor kan påverka. Indikatorerna kan användas som utgångspunkt då en strategi planeras för att nå hög kvalitet inom postoperativ smärtbehandling. Fortsatta studier behövs, med fokus på hur indikatorerna kan  mätas.

I skenet av forskningsresultat som visar att barnmorskans engagemang och förståelse för det unika är viktigt för att information och råd ska beaktas, kan distanserat övervakande tänkas påverka blivande föräldrars hälsa i mindre gynnsam riktning.

Finansiärer: Forskningsrådet i sydöstra Sverige (FORSS) samt Abbott Scandinavia.

För korrespondens: Ewa Idvall, legitimerad sjuksköterska, medicine doktor, Västerviks sjukhus, 593 81 Västervik. E-post: evaid@ltkalmar.se.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida