Labbsåpa önskas för fler sökande

Trots bioreklam och värvningskampanjer har utbildningen till biomedicinsk analytiker svårt att få tillräckligt många sökande. Nu höjs röster bland studieansvariga för att sänka antagningskraven, och någon önskar sig en labbsåpa.

I Umeå finns 30 platser på den generella biomedicinska analytikerutbildningen. Höstterminen 2002 fanns det 17 förstahandssökande. Till höstens antagning har endast 12 personer angett biomedicinska analytikerutbildningen som sitt förstahandsval. Söktrycket har alltså minskat från i genomsnitt 0,6 till 0,4 sökande per plats.

– Det ser inte alls bra ut. Vi har skickat ut en skrivelse till alla behöriga som sökt utbildningen i andra till sjätte hand för att försöka locka dem till utbildningen, säger studierektorn Birgitta Ihrmel.

Faktum är att utbildningen i Umeå
sedan 2000 fått allt färre förstahandssökande. Som mest låg genomsnittet på 1,1 sökande per plats.

– Precis som i övriga landet konkurrerar vi med väldigt många andra utbildningar vid Umeå universitet om att få in Na-studenterna. Så är det visserligen över hela landet. Men jag undrar om det inte är extremt få gymnasieplatser här hos oss. För bara några år sedan fanns det fem naturvetarklasser vid ett av gymnasierna. Nu finns det bara en klass kvar.

Ointresse för naturvetenskap
Liksom de flesta andra utbildningarna för biomedicinska analytiker har Umeå årligen sänt ut informationsmaterial om utbildningen till gymnasieelever, deltagit i utbildningsmässor, varit med på aktiviteter ute på gymnasier, Komvux med mera. Inget tycks hjälpa.

– Problemet ligger egentligen inte hos oss. Det börjar redan på grundskolenivå. Eleverna är inte längre intresserade av att läsa naturvetenskapliga ämnen, säger Birgitta Ihrmel som anser att det nationellt måste göras en omprövning av förkunskaperna.

– Som det nu ser ut är de samma som till läkar-, tandläkar- och civilingenjörsutbildningarna. Min bestämda uppfattning är att de kraven faktiskt inte behövs på biomedicinska analytikerutbildningen.

Göran Thomé, föreståndare för biomedicinska analytikerutbildningen i Lund, håller inte med. Lund har i år det högsta sökandetrycket av alla med 1,7 sökande per utbildningsplats. Detta trots att utbildningen kräver full behörighet.

– Skulle man resonera som Birgitta Ihrmel hade det inte behövs matematik d inom exempelvis läkarutbildningen heller. Bra förkunskaper ger rent generellt bättre möjligheter att utvecklas inom utbildningen.

På vissa utbildningsorter, exempelvis i Lund, Göteborg och Stockholm, fullföljer endast mellan 50 och 70 procent av studenterna utbildningen.

Delvis anses avhoppen bero på att det finns inslag av tunga naturvetenskapliga ämnen som alla inte klarar av. Men det är också så att utbildningen har lägre status i förhållande till exempelvis läkarutbildningen, förklarar Göran Thomé.

– En del av dem som antas hos oss hoppar av när de får en chans att läsa till just läkare. Å andra sidan är avhoppen inte fler på vår utbildning än på många andra tekniska och naturvetenskapliga utbildningar.

Många sänker antagningskraven
Att höja den standardbehörighet som fastställts av vhs, Verket för högskoleservice, är inte möjligt för enskilda högskolor/universitet. Däremot går det bra att sänka inträdeskraven vilket flera utbildningar faktiskt har gjort. Ofta ställs det lägre krav på förkunskaperna i matematik och ibland även fysik. I exempelvis Örebro ges dispens från matematik d till matematik c.

– Men man får inte schackra för mycket med antagningskraven. Förr var de mycket lägre än i dag vilket ledde till att uppemot hälften av studenterna fick avbryta studierna för att deras grundkunskaper inte räckte till, säger Pell Uno Larsson, studierektor vid biomedicinska analytikerutbildningen i Örebro.

På den generella utbildningen i Örebro sjönk söktrycket från hela 2,3 till 0,8 sökande per plats mellan 2002 och 2003. På utbildningen med inriktning fysiologi sjönk det från 0,8 till 0,6. Pell Uno Larsson tror att det delvis beror på att båda utbildningarna utökats från tolv till 16 platser, det vill säga totalt åtta fler platser. Dessutom startar en ny utbildning i biomedicin vilket gör att konkurrensen om naturvetarna ökat.

– Självklart hade det varit roligare om det hade varit tvärtom. Men vi känner inte någon större hjärtklappning. Vi rör oss med så små tal att allting genast slår igenom i statistiken. Dessutom vet vi aldrig hur många det blir i slutändan. Sedan flera år har vi antagit alla som sökt och varit behöriga, även de som sökt i andra hand. Förra hösten fick vi slutligen in 34 studenter till båda programmen. Av dessa var 24 kvar i slutet av andra terminen.

Reklamfilm på bio
Nyligen har utbildningarna i samarbete med ibl, Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap, Vårdförbundet och vissa kliniska laboratorier visat en kort reklamfilm på landets sf-biografer för att marknadsföra utbildningen och yrket. Vissa av de utbildningsföreträdare Vårdfacket pratat med tror att filmen kan ha haft en viss positiv inverkan på söktrycket. Men Pell Uno Larsson är tveksam.

– Däremot tror jag att den cd med information som vi skickade ut till gymnasieungdomarna inför höstintagningen 2002 delvis kan ha lett till att vi det året fick så många sökande. Men i år har många institutioner med tekniska och naturvetenskapliga ämnen gjort en liknande cd.

– Tyvärr är det fortfarande så att biomedicinska analytiker för en lite dold tillvaro ute i samhället. Kanske skulle det bli lite bättre om vi fick en labbsåpa på tv, säger han och skrattar.

Annonsering gav resultat
Att reklam lönar sig är något Fredrik Brolund är övertygad om. Han är programansvarig för Stockholms biomedicinska analytikerutbildning med inriktning fysiologi på Karolinska institutet (intag vartannat år, senast 2002).

Förra hösten hade de 23 förstahandssökande till 20 platser. Eftersom de av erfarenhet visste att alla inte skulle komma till uppropet gick de ut med lokala annonser i Stockholm.

På så sätt fick de ytterligare cirka 15 personer intresserade. Till uppropet kom sammanlagt 30 personer med full behörighet.

– Annonseringen kostade oss cirka
35 000 kronor. Men med tanke på att helårspengen som betalas till oss per student är 43 000 kronor var det definitivt värt pengarna, säger han.

Nu är det inte alla utbildningar som fått färre förstahandssökande. I Stockholm, Uppsala, Lund och Malmö har söktrycket nära nog fördubblats sedan föregående år. Den generella utbildningen vid Karolinska institutet i Stockholm har exempelvis gjort ett hopp från 0,4 till 0,9 sökande per plats.

– Det är svårt att säga varför vi fått så många fler sökande. Reklamen på biograferna kan ha betytt en del. Vi har också sänkt behörighetskraven i fysik. Dessutom har det stått en hel del om biomedicinska analytiker i tidningarna här i Stockholm, säger studierektor Gunnel Lärka-Rafner.

Tagit åt sig av kritiken
Liksom många andra biomedicinska analytikerutbildningar har Karolinska institutet tagit åt sig av den kritik som på senare tid framförts från de kliniska laboratorierna, nämligen att utbildningarna i dag är allt för fokuserade på forskning. De som tar examen väljer hellre att söka jobb inom forskningen än på de kliniska laboratorierna.

– Förra hösten startade vi med en ny utbildningsplan som är mer inriktad på diagnostik än tidigare, säger Gunnel
Lärka-Rafner.

Andra exempel på en tydlig koppling till den kliniska laboratoriemedicinen är Örebro där studenterna gör 21 veckor praktik på sjukhuslaboratorier. De är dessutom knutna till sjukhuslaboratorierna under examensarbetet.

I Lund har de kliniska laboratorierna bjudits in till utbildningen för att informera om att det även på dessa går att göra olika projekt.

– När det är ont om arbetskraft måste arbetsgivarna rekrytera aktivt. Flera av dem som gick ut förra året anställdes exempelvis på blodcentralen genom att den är engagerad i utbildningen, säger föreståndaren Göran Thomé.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida