Lailas blick skapar tillit

Sjuksköterskan Laila Guara på asylmottagningen i Rågsved är ingen problemlösare. I stället fokuserar hon på att lyssna och bekräfta för att skapa för­troende för den svenska vården.

Det går åt många A4-papper när den syrianska familjen är på hälsoundersökning på Rågsveds asylmottagning. De vita arken fylls snabbt med figurer när barnen är i farten. Utan att släppa familjen med blicken får Laila Guara gång efter gång luta sig bakåt och plocka fram nya papper från skrivaren så att barnen har något att rita på.

För 25 dagar sedan landade familjen på Arlanda efter tre och ett halvt år på flykt från krigets Syrien. Familjen har stora vård- och omsorgsbehov och som kvotflyktingar har de fått en kontaktperson via kommunen och en personlig assistent som ska hjälpa dem att hamna rätt.

Hälsoundersökningen är ofta det första mötet med den svenska vården. Här får nyanlända en chans att orientera sig i hälso- och sjukvårdssystemet och veta vilka rättigheter de har. De erbjuds provtagning för vissa smittsamma sjukdomar och kan berätta om sin hälsosituation.

— För mig är det viktigast att det blir en bra första kontakt med vården. Vi är ofta så problem­orienterade, men jag tror sällan att de förväntar sig att vi ska lösa deras problem. Men om jag ger en konstig blick eller inte lyssnar sätter det större spår än allt jag säger och gör, säger Laila.

I rummet mitt emot receptionen på Capios vårdcentral i Rågsved är det trångt och varmt, men pojkarna insisterar på att behålla vinterjackorna på. Två timmar har Laila satt av för familjen. Hon börjar med den yngsta och tittar nyfiket på den lilla flickan i mammans knä. 

Med hjälp av tolken översätts allt hon säger till arabiska och tillbaka till svenska. Hur äter och sover hon, har hon legat på sjukhus någon gång och har hon fått några vaccinationer? Pappan plockar fram en pärm med familjens alla dokument prydligt instoppade i plastfickor och lämnar över vaccinationskortet.

Många av dem som Laila träffar på asylmottag­ningen är lättade. Äntligen har de nått fram tilltryggheten och kan börja leva igen. Men i takt med att asylprocessen drar ut på tiden och and­-ra svårigheter dyker upp ökar den psykiska ohälsan.

— Det märktes mer förr när väntetiderna till hälsoundersökningen kunde vara sex månader. De som får komma senare mår ofta sämre. Därför skulle jag önska att vi kunde erbjuda ett uppföljande samtal en tid efter det första besöket, kanske ett år efter. Då tror jag att vi skulle kunna fånga upp fler som inte mår bra, säger Laila.

Denna höst testas ett nytt arbetssätt inom Stockholms läns landsting som ska göra det lättare att upptäcka nyanlända med psykisk ohälsa. Med hjälp av ett särskilt skattningsverktyg, RHS-15, blir det enklare att screena för psykisk ohälsa, dokumentera och remittera till rätt vårdinstans.

Asylmottagningen i Rågsved är en av de två mottagningar som deltar i ett första pilotprojekt.

— Jag tycker det fungerar jättebra. Oftast fyller patienterna själva i frågeformuläret på sitt eget språk och sedan kan vi gå igenom det tillsammans. Alla vill ju inte prata om det vid första besöket, men med formuläret kan jag i alla fall se om de behöver remitteras vidare. Har de symtom på depression eller sömnproblem till exempel får de en tid till vår läkare på vårdcentralen. Ibland kanske det räcker med ett extra besök till mig på mottagningen.

Under de fyra år som Laila arbetat på asylmottagningen i Rågsved har hon mött människor från världens alla hörn. Hon är själv uppvuxen i den mångkulturella Stockholmsförorten och bor fortfarande kvar. Egentligen drömde hon om att själv åka ut i världen och arbeta på fältet. Laila tog en master i global hälsa och var inriktad på ett jobb för Läkare utan gränser. Men egna hälsoproblem satte stopp för planerna och nu arbetar hon internationellt på hemmaplan i stället. Hon älskar sitt jobb och det märks

Snart har Laila betat av alla i familjen och nu börjar barnen bli rastlösa. De har svårt att sitta stilla och alla papper i skrivaren har tagit slut. Men ett papper har Laila sparat och det räcker hon över till mamma. Med en lista över närmsta vårdcentral, jourmottagning och akutsjukhus kliver familjen ut på torget i Rågsveds centrum, förhoppningsvis med känslan av att bli sedda i den svenska vården.

TESTAR NYTT ARBETSSÄTT
Alla nyanlända på asylmottagningen i Rågsved och i Rissne får fylla i ett screeningverktyg, RHS-15, i samband med hälso­undersökningen.Svaren ska användas som ett komplement till samtalet om psykisk hälsa.
Målet är att främja psykisk hälsa hos flyktingar genom att enklare mäta symtom på depression, ångest och PTSD.