Läkarförbundet: ”Vi är kritiska till förslaget”

Frågan om att införa en ny, mer avancerad, sjuksköterskeroll i den nära vården är aktuell. Nationella vårdkompetensrådet har redan gett regeringen ett skarpt förslag. Men Läkarförbundet tycker det är fel väg att gå.

I många länder finns redan avancerade specialistsjuksköterskor. Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening menar att rollen behövs även i svensk nära vård. Förslaget från Nationella vårdkompetensrådet innebär en högre utbildning i medicin och omvårdnad och betydligt utökat ansvar.

Men Läkarförbundet ser risker och vänder sig emot både förslaget och införandet av rollen, oavsett i vilken vårdform. Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale, har avböjt Vårdfokus förfrågan om en intervju och svarar i stället på våra frågor via mail:

Vad tycker Läkarförbundet om förslaget?

– Vi är kritiska av flera skäl. Vi anser inte att förslaget tar hänsyn till helhetsansvaret en läkare har för patientens medicinska behandling och vad som krävs för att kunna ta det. Läkares utbildning är minst tolv år och ger en gedigen medicinsk kompetens. En kvalificerad, evidensbaserad, effektiv och säker vård kräver medicinsk diagnostik, utredning, remisser och konsultationer samt tolkning av undersökningar och åtgärder. För att kunna utföra det krävs en gedigen utbildning, läkarutbildningen. Det finns inga snabbspår.

– Förslaget riskerar också att innebära försämringar för läkarnas inlärningsprocess. Om inte läkare under sin utbildning möter alla läkaruppgifter – för att dessa successivt tas över av andra yrkesgrupper – försvåras läkarnas utbildning och inlärningsprocess.

Vad ser ni för risker?

– Läkare får delegera en arbetsuppgift till någon annan endast när det är förenligt med en god och säker vård. Delegering sker från en person till en annan. Den som delegerar ansvarar för att den som får arbetsuppgiften har förutsättningar att fullgöra uppgiften. Vi ser en risk för att läkare på grund av personalbristen kan komma att pressas till att delegera medicinska arbetsuppgifter till avancerade specialistsjuksköterskor, även i fall där läkaren bedömer att det inte är lämpligt. Detta vore mycket olyckligt både för patientens säkerhet och ur ett ansvarsperspektiv, ifall något går fel.

Vad ser ni för fördelar?

– Vi ser inga fördelar med detta förslag. Vi tycker att man missar de verkliga problemen och att man av organisatoriska, ekonomiska och personella orsaker indirekt försöker sänka kunskapskraven för de legitimerade yrkesgruppernas arbetsuppgifter. Det är en dålig och farlig utveckling som vi tycker är viktigt att markera mot.

Kan inte dessa sjuksköterskor, med extra hög kompetens, arbeta självständigare och ta mer ansvar i den nära vården?

– Sjuksköterskor och distriktsjuksköterskor jobbar redan idag med hög grad av självständighet och har mycket hög kompetens. Och det vi verkligen behöver är fler sjuksköterskor och distriktsjuksköterskor som tar ansvar för ”sin” del av vården. Det skulle frigöra tid för läkarna att vara läkare.

I den kommunala vård- och omsorgen är inte läkare anställda. Kan den här rollen vara ett bra komplement i teamet för tillgänglighet och kontinuitet?

– Nej, vi vill att man ska anställa medicinskt ledningsansvariga läkare i kommunerna. Det är så vi höjer den medicinska kvaliteten och kunskapsnivån i den kommunala vården och omsorgen. Bara en medicinskt ledningsansvarig läkare kan vara en kvalificerad kravställare gentemot regionen, upprätta krisplaner kopplat till patienternas vårdbehov och utvärdera regionens insatser.

Vad är er inställning till uppgiftsväxling från läkare till sjuksköterskor generellt?

– Jag skulle säga att vår inställning i princip är den samma som Vårdförbundet har till uppgiftsväxling mellan sjuksköterskor och undersköterskor eller farmaceuter. Man måste ha rätt utbildning för arbetsuppgiften.

– Uppgiftsväxling ska användas för att rätt kompetens ska utföra rätt arbetsuppgift. Men det får inte vara generella lösningar på de ekonomiska, organisatoriska och personella resursproblem som svensk hälso- och sjukvård har.

Vården har svårt att rekrytera både läkare och sjuksköterskor. Borde Sverige testa ett sådant här förslag på nytt arbetssätt, som andra länder gjort?

– Jag tycker att den jämförelsen haltar. I de flesta länder är huvudorsaken till införandet av avancerade specialistsjuksköterskor läkarbrist. Men i Sverige är det sjuksköterskorna och specialistsjuksköterskorna som är den största bristgruppen inom vården.

– Därför tycker vi att det är kontraproduktivt att försöka styra om specialistsjuksköterskor till att utföra vissa av läkarnas arbetsuppgifter. Det förvärrar bristen på personal som utför sjuksköterskors arbetsuppgifter.

Flera avdelningar inom kirurgisk och akut sjukvård i landet har erfarenhet av rollen. Vad är er åsikt om avancerade specialistsjuksköterskor i den verksamheten?

– Vår uppfattning är den samma oavsett vilken verksamhet det handlar om.