Lämnade dödssjuk patient
Sjuksköterskan gav inte mannen det ordinerade kramplösande läkemedlet, dröjde med att kalla på ambulans och lämnade den dödssjuke mannen innan ambulansen anlände.
En 60-årig man på servicehus hade de senaste åren fått återkommande magblödningar och allt mer besvär med magen. Mannen hade mycket bestämda åsikter om hälso- och sjukvården, och hade flera gånger mot läkares och vårdpersonals rekommendation avstått från sjukhusvård, men han hade också varit inlagd och behandlats mot magsåret flera gånger.
Sommaren 1997 insjuknade han i vad som visade sig vara en blodpropp i hjärnan. Efter tio dagars sjukhusvård återvände han till servicehuset i dåligt allmäntillstånd och med stora behov av medicinsk omvårdnad. 60-åringen hade, trots stora svårigheter att få i sig vätska, avböjt sjukhuspersonalens förslag om andra nutritionsformer.
Tio dagar efter hemkomsten insjuknade mannen akut medan vårdpersonal var hos honom. Ansvarig sjuksköterska kontaktades genast och eftersom mannen nyss hade varit inlagd på sjukhuset kontaktade hon jourhavande läkare.
Läkaren ordinerade clysma 5–10 mg Stesolid och ansåg att mannen skulle till sjukhus eftersom han krampade. Då sjuksköterskan tio minuter efter vårdpersonalens larm besökte mannen var han inte längre kontaktbar och vänstra pupillen var stel och vid.
Sjuksköterskan hade inte tillkallat ambulans eftersom hon först ville rådgöra med mannens syster. Efter flera försök lyckades vårdbiträdet få kontakt och efter drygt 20 minuter anlände systern till boendet. Sjuksköterskan åkte iväg på ett annat hembesök, men hade telefonkontakt med de anhöriga och personalen.
Efter närmare en halv timme kom ambulanspersonalen. De gav patienten clysma Stesolid 10 mg och startade syrgasbehandling före transporten till sjukhus. Mannen hade fortfarande kramper då han kom in till akutmottagningen och avled kort därefter. Det hade då gått en timme sedan han insjuknade och sjuksköterskan kontaktades.
Socialstyrelsen anmälde sjuksköterskan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (hsan) och skrev att sjuksköterskans bedömning och ställningstagande visserligen försvårades av att mannen inte hade någon individuell vårdplan, men det hör till hennes yrkesansvar att ingripa professionellt och vidta de åtgärder som behövs och faller inom hennes kompetensområde, så länge det inte finns något dokumenterat ställningstagande från behandlingsansvarig läkare att tillgå.
Att självständigt fatta beslut om att avstå från medicinsk behandling ligger utanför en sjuksköterskas kompetensområde och det är inte försvarbart att i en livshotande situation invänta kontakt med anhöriga innan ambulans beställs.
Sjuksköterskan fullföljde inte läkarordinationen på kramplösande läkemedel och stannade inte kvar hos den svårt sjuke mannen tills ambulanspersonalen kom och övertog ansvaret. Genom hennes agerande fördröjdes en adekvat vård och behandling. Socialstyrelsen skriver att även om mannens inställning till sjukhusvård vid en eventuell försämring var oklar försvarar det inte sjuksköterskans bristfälliga agerande.
Sjuksköterskan har godtagit Socialstyrelsens yrkande om diciplinpåföljd och ansvarsnämnden ger henne en varning. Beslutet har vunnit laga kraft (hsan 155398:B1).