Längre introduktion ökar tryggheten för alla

Nya sjuksköterskor får landa i yrket på ett tryggare sätt numera på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. Den förlängda introduktionstiden har gett ett större lugn för alla ­– medarbetare som chefer.

Här finns ingen tvekan i rösten. Malin Johansson, enhetschef på Södra Älvsborgs sjukhus, SÄS, fäller det positiva omdömet så snart vi möts i sjukhuskorridoren.

­– Det här kan vara det bästa som SÄS har gjort. Jag har länge tyckt att de fyra-fem veckornas introduktion vi har haft tidigare har varit för kort. Det behövs mer tid för de nya att landa.

De nyexaminerade sjuksköterskorna på hennes enhet får numera tolv veckors introduktionsprogram på plats, genom ett speciellt schema, framtaget av enhetens seniora sjuksköterskor. Arbetsgruppen har blivit tryggare och Malin Johansson upplever ett större lugn nu på både neurologienheten och på strokenheten, där hon var tf enhetschef fram till mars.

­– Jag har också kunnat släppa stressen och oron över hur morgondagen ser ut, om vi har täckning på våra pass eller inte. Vi är fullbemannade på ”stroken” numera på grund av detta.

”Vi hinner fördjupa kunskaperna ordentligt”

På strokeenheten och neurologienheten har två så kallade seniora sjuksköterskor haft en stor betydelse för att utforma det lokala programmet för nyexaminerade. På strokeenheten finns ett schema vecka för vecka hur kompetensutvecklingen ska gå till under de tolv första veckorna.

På neurologin är introduktionen upplagd på ett lite annorlunda sätt, berättar seniora specialistsjuksköterskan Johanna Svanberg.

Under de första veckorna får de nya en fördjupad teoretisk kunskap om de neurologiska sjukdomarna på mottagningen, innan de kommer till vårdavdelningen. De får till exempel närvara vid några läkarbesök, bekanta sig med terminologin och lära sig hantera dokumentationen.

­– Sedan får de lära sig andra steg på avdelningen, som att sätta nålar och annat praktiskt, säger Johanna Svanberg.

Vad är fördelen med det nya arbetssättet?

­– De nya sjuksköterskorna får inte med sig så mycket neurologi från utbildningen, utan har bara nosat på ytan. Nu hinner vi fördjupa kunskaperna ordentligt och låta dem blir mer säkra i sin roll. Det blir tryggare när de vet mer om vad de kan möta ute på avdelningen.

Introduktionsprogram med två vägar

Sjukhusledningen har vid årsskiftet förändrat introduktionen för nyexaminerade sjuksköterskor på hela sjukhuset. Kliniskt basår, som är Västra Götalandsregionens gemensamma introduktionsprogram för Vårdförbundets yrkesgrupper, har numera två olika program på SÄS. Båda vägarna in i yrket kännetecknas av en lugnare start, där alla nya går utöver det vanliga schemat i tre respektive tolv månader. Samtidigt får alla nya, oavsett spår, ta ett stort eget ansvar tidigt. Men detta görs anpassat och tryggt, med stöd av erfarna sjuksköterskor.

När Vårdfokus besöker sjukhuset, samlas flera olika nyckelpersoner för att engagerat berätta om sin del i arbetet med förbättringen av introduktionsspåren, som är starkt förankrade i Karolinska institutets forskning om ”onboarding”, som Vårdfokus tidigare har berättat om.

Målet med förändringen sammanfattas av hr-specialist Evelina Lindberg.

­– Vi vill locka fler nyexaminerade att söka sig hit men också få dem att stanna kvar. Det här är ett sätt att skapa en mer hållbar start för dem. Samtidigt är det också ett sätt att trygga kompetensförsörjningen och stärka arbetsmiljön.

Självklart uppstår det också hinder och svårigheter i ett så stort förändringsarbete. När schemat redan är svårt att få ihop på grund av en ansträngd bemanningssituation, kan det ligga nära till hands för en chef att korta ner introduktionen, förklarar Evelina Lindberg.

­– Men vi hör också att flera chefer upplever det nya systemet positivt. Det här är en prioritering, för att forskning visar att det ger bäst resultat i längden, säger Evelina Lindberg.

”Stort steg att ta från utbildningen”

I ett hus längre bort är det nu paus mellan simuleringsövningarna. I korridoren på det kliniska träningscentret pustar de nyanställda sjuksköterskorna och AT-läkarna ut bredvid varandra i en soffa. Det är en kvart kvar till nästa övning, och skönt att luta sig tillbaka med en kaffekopp.

Wilma Sjökvist, en av sjuksköterskorna, lägger äpplet åt sidan och berättar att hon verkligen uppskattar möjligheten till en lugnare start i yrket.
­– Det är ett stort steg att ta från utbildningen. Så mycket som är nytt. Och man vill ju inte börja sjukskötersketiden med att bli utbränd.

Mittemot henne sitter Amal Abdedaiem, som redan jobbat några år som sjuksköterska i Tunisien. Nu har hon fått svensk legitimation och började jobba på strokeavdelningen. Hon är också glad över att få en ordentlig introduktion.

­– Det här känns tryggt. Det mycket som är nytt för mig här i Sverige, mycket som är olika från land till land. Vi hade inte hemtjänst eller korttidsboende på samma sätt, till exempel. Så det här är jättebra – man lär sig något nytt varje dag.

Nya moment under det första året

Mer än så hinner inte sägas innan Stephanie Listerfelt, specialistsjuksköterska och utbildningsledare med ansvar för det kliniska basåret, uppmanar hela gänget att kliva in i övningsrummet igen. Själv beskriver Stephanie Listerfelt arbetet med de nya spåren som både omfattande och lyckat.

­– Vi ser att de nya sjuksköterskorna kommer loss till utbildningarna och reflektionerna på ett annat sätt nu än tidigare. Det är bara sjukdom eller vab som kan hålla dem härifrån.

Utbildningsinsatserna under det kliniska basåret har också utvecklats mycket under de senaste två åren, berättar Stephanie Listerfelt. Några konkreta exempel på nya aktiviteter är till exempel klinisk simulering i tidig upptäck av försämrad patient, både hos barn och vuxna.

­– En annan spännande satsning vi infört i år är föreläsningar och workshops med temat hållbart arbetsliv. Då utgår vi ifrån en så kallad intervention som psykologen och forskaren Elin Frögéli har utvecklat, för att förebygga stressrelaterad ohälsa bland nya sjuksköterskor. Vad jag vet så är vi ensamma i Sverige med att testa detta just nu.

Att det finns många stödfunktioner runt de nyexaminerade, utöver cheferna, är också framgångsfaktor för ett större lugn, tror Stephanie Listerfelt.

­– De kanske inte vågar säga allt till sin chef, och då finns vi andra också här och stöttar. Både de seniora sjuksköterskorna och vi på utbildningsenheten finns här för dem.