Långtidssjukskrivningar förklaras av nedskärningar
Den snabba ökningen av antalet långtidssjukskrivna i slutet av 90-talet berodde till stor del på den försämrade psykosociala arbetsmiljön. Det visar en ny doktorsavhandling.
I början av 1990-talet gjordes drastiska nedskärningar inom vård, skola och omsorg. Några år senare syntes resultat i form av betydligt fler långtidssjukskrivna, framför allt bland kvinnor inom dessa yrken.
Med dr Ulrik Lidwall disputerade nyligen på en avhandling om långvarig sjukfrånvaro i Sverige under de senaste två decennierna. Studien bygger på epidemiologiska analyser av nationella register samt enkät- och intervjudata.
Miste kontrollen när kraven ökade
Resultaten visar att den stora ökningen av antalet långtidssjukskrivna 1997-2003 framför allt berodde på förändringar i den psykosociala arbetsmiljön.
– Den modell som använts är krav och kontroll, det vill säga att det ska finnas en balans mellan de krav som ställs och den möjlighet man har att påverka och känna kontroll, förklarar Ulrik Lidwall. När kraven ökade på grund av nedskärningarna inom den offentliga sektorn upplevde många att de inte hade kontroll över sitt arbete längre.
Högre risk bland kvinnor
Samtidigt har allt fler fått så kallade aktiva jobb med både höga krav och hög kontroll. Bland kvinnor med aktiva arbeten fanns också en förhöjd risk för långvarig sjukfrånvaro.
En annan viktig faktor är konflikten mellan arbete och privatliv.
– Både kvinnor och män som upplevde svårigheter att kombinera arbete och familj hade ökad risk för sjukfrånvaro, säger Ulrik Lidwall.
40-talisternas uttåg förklarar nedgång
Det finns ingen enskild faktor som förklarar varför långtidssjukskrivningarna har minskat sedan 2003.
– Efter en uppgång kommer alltid en nedgång, men det kan nog delvis bero på att många äldre 40-talister, som kanske hade svårast att klara förändringarna, försvann från arbetsmarknaden, säger Ulrik Lidwall.
Han anser att den psykosociala arbetsmiljön idag är en bortglömd fråga.
– Men det är viktigt att visa att de här sambanden finns och att tvära nedskärningar och försämrade arbetsvillkor leder till sjukskrivningar.