Larmet från labb i Skåne: Risk att ännu fler slutar

Stor personalomsättning har gjort att Laboratoriemedicin i Region Skåne har tappat mycket kompetens. Nu är medarbetarnas arbetsmiljö försämrad och patientsäkerheten allvarligt hotad, anser Vårdförbundet som gjort en anmälan till Arbetsmiljöverket.

”Merparten av arbetstagarna uppger stressymptom såsom hjärtklappning, oro, ångest, buksmärta, lätt till irritation, minskad motivation, koncentrationssvårigheter och huvudvärk”, skriver Vårdförbundet i anmälan.

Huvudskyddsombudet Kerstin Andersson suckar tungt när hon ska beskriva situationen.

− Det har skett ett enormt kompetenstapp eftersom så många har slutat. Med många nya medarbetare som ibland saknar rätt kompetens blir det stor press på de erfarna som får ta på sig fler arbetsuppgifter, göra fler jourpass, kvällar och helger och samtidigt lära upp de nya, säger hon.

Att så många slutat har flera orsaker, menar Kerstin Andersson. Som Vårdfokus tidigare berättat har införandet av nya analysinstrument i Skåne inte gått utan problem.

− Det handlar också om mängden prover, om nya chefer, om bristande support när maskiner krånglar och i grunden alltför låga löner som gör att man inte lyckas behålla sina medarbetare, säger Kerstin Andersson.

Laboratoriemedicin bas i Lund, där 45 biomedicinska analytiker arbetar, är den arbetsplats som tappat flest. Enligt regionens egna siffror slutade 20 medarbetare under 2021. Vårdförbundet anser att det är ännu fler om man räknar in biomedicinare som haft tjänster som biomedicinska analytiker. Sammantaget har då mer än hälften valt att lämna arbetsplatsen.

Saknar förtroende

Det hela började hösten 2020 när den tidigare enhetschefen skulle gå i pension, berättar Karoline Jöngard Lindgren som är förtroendevald på Laboratoriemedicin bas i Lund.

− Vår förra chef hade jobbat i många år och det fanns ett stort förtroende åt bägge håll. När hon försvann valde flera att söka sig till andra tjänster. Det fanns inget förtroende för de nya cheferna. Vi fick ett stort kompetenstapp och svårigheter med schemaläggningen. Dessutom har vi stora problem och merarbete med gamla, slitna instrument samtidigt som vi ska ha tid och ork att planera för byte till nya instrument, nya lokaler och upplärning av nya medarbetare.

De som har slutat hade mycket kunskap och lång erfarenhet och det dröjde inte länge förrän det började märkas att kompetensen saknades. I vissa fall har biomedicinska analytiker ersatts med undersköterskor eller biomedicinare.

− Nu står vi här med jättemånga nyanställda som inte har full kompetens. Belastningen har ökat enormt på de få som är erfarna. I vår ska vi byta analysinstrument och i höst flytta till nya lokaler. Det kräver jättemycket resurser som helt enkelt inte finns, säger Karoline Jöngard Lindgren.

Svårt att lösa

Hon tror att det blir svårt att komma ur den situation som man nu har hamnat i.

− Vad gör man när det inte finns tillräckligt med personal som har rätt kompetens? När det svajar från grunden finns nog inga quick fix.

Karoline Jöngard Lindgren och Kerstin Andersson har flera gånger diskuterat problemen med ansvariga chefer och ofta fått höra att det är svårt att få tag på biomedicinska analytiker, att det är ett bristyrke.

− Det gör mig verkligen irriterad. Om det är ett bristyrke måste man ju se till att behålla dem man har och nu är det i stället jättemånga som valt att sluta sin anställning för att regionen inte är en attraktiv arbetsgivare. Problemet ligger hos arbetsgivaren. Om de hade bra löner, god arbetsmiljö och karriärmöjligheter – tror de verkligen att folk skulle sluta då? säger Karoline Jöngard Lindgren.

”Patientsäkerheten hotad”

Vårdförbundet befarar att om inget görs kommer stressnivån öka och att risken är stor för sjukskrivningar, arbetsskador och fler uppsägningar. ”Det kommer få förödande effekter för sjukvården i Region Skåne”, skriver förbundet i sin anmälan.

− Ja, jag ser att patientsäkerheten är allvarligt hotad, säger huvudskyddsombudet Kerstin Andersson.

− Det krävs rätt kompetens även för att upprätthålla kvalitetsarbetet. Om vi inte kan utvärdera våra metoder och instrument kontinuerligt så upptäcks inte felaktigheter förrän det är för sent. Patienter kan få fel behandling, försenade åtgärder, felaktiga läkemedel… det får stora konsekvenser. Dessutom leder det till ytterligare stress för oss, påpekar Karoline Jöngard Lindgren.

I 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket ställer Vårdförbundet krav på att arbetsgivaren ska anpassa resurserna i förhållande till mängden arbete och att ansvariga chefer får de resurser som krävs för att säkra arbetsmiljön. De vill även se en handlingsplan över vilka åtgärder som krävs för att rekrytera och behålla biomedicinska analytiker för att säkerställa en god arbetsmiljö.

− Bollen ligger hos arbetsgivaren, det är de som nu måste komma med en plan för hur det här ska lösas, säger Kerstin Andersson.

En tuff tid

Eva Arveström Larsson är verksamhetschef för Laboratoriemedicin Bas i Region Skåne. Hon håller med om att det har varit en tuff tid.

−  Införandet av ny analysplattform är en dynamisk process som innefattar ny teknik, ombyggnation av lokaler och införande av nya rutiner och kompetens. Det är ett väldigt krävande, men oundvikligt, arbete som vi måste ta oss igenom. Vi har även haft ett generationsskifte bland biomedicinska analytiker samtidigt som många av de unga gärna går mellan olika arbetsplatser, säger Eva Arveström Larsson.

Andra saker som påverkar är att fler vill ha enbart dagtjänstgöring i stället för att arbeta i en dygnet runt-verksamhet, enligt Eva Arveström Larsson.

− Vi ser också att vi fått ökad konkurrens från utomstående arbetsgivare.

Handlingsplaner finns

Eva Arveström Larsson anser ändå att det inte behövs någon ytterligare handlingsplan för att lösa de problem som Vårdförbundet tar upp i sin arbetsmiljöanmälan.

− Jag beklagar att Vårdförbundet bedömt att de behöver gå vidare med anmälan men delar skyddsombudens bild av att verksamheten är ansträngd. Vi vill alla ha en god arbetsmiljö och vi har ett ansvar för att uppfylla de krav som ställs.

Hon framhåller att vakanta tjänster har kunnat tillsättas, om än inte i den takt som varit önskvärd och att det redan pågår ett arbete för att kunna introducera och stötta nya medarbetare på ett bättre sätt.

− Vi ser även över arbetstider, arbetstidsförläggning och utvecklingsmöjligheter genom aktivt arbete utifrån kompetensstege och möjlighet till inrättande av specialisttjänster.

Hur viktig är lönefrågan när det gäller att kunna behålla kompetent personal?

− Jag hade gärna sett att vi hade haft möjligheter att kunna erbjuda bättre löneutveckling till våra biomedicinska analytiker, men vi har ett löneutrymme att förhålla oss till som får fördelas så klokt som möjligt, säger Eva Arveström Larsson.