Löften om bättre vård ska locka väljare i höst

Synen på resursbehovet i kommuner och landsting delar den borgerliga oppositionen inför höstens val. Medan moderaterna vill minska statsbidragen och sänka kommunalskatterna, välkomnar de övriga borgerliga partierna regeringens förslag om ökadestatsbidrag.

Efter år av nedskärningar i kommuner och landsting hade statsbudgeten i fjol våras kommit i tillräckligt god balans för att de socialdemokratiska valstrategerna skulle kunna spela ut sitt trumfkort: satsningen på skola, vård och omsorg. Sedan dess har det ena paketet med Perssonpengar efter det andra delats ut. Tanken var att gammal god socialdemokratisk välfärdspolitik skulle övertyga väljarna om att också i årets riksdagsval välja det gamla välfärdspartiet.

Obehaglig överraskning
Därför kom säkert TV-bilderna från Polhemsgården i Solna i höstas som en obehaglig överraskning. Det som då visades upp stämde inte med den bild man försökte måla upp av ett återupptaget välfärdsbygge. Arbetet med propositionen om framtidens äldrepolitik gick nu med en rasande fart månaderna runt nyår, men man blev på socialdepartementet ändå inte färdig som tänkt i mitten av mars. I stället fick socialminister Margot Wallström lägga fram proposition 113, Nationell handlingsplan för äldrepolitiken, samtidigt som regeringen lade fram sin vårproposition.

Men då kunde hon och hennes regeringskolleger å andra sidan kombinera äldrepropositionen med att plussa på statsbidragen till kommuner och landsting med ytterligare fyra miljarder kronor för innevarande år. Därmed har man återställt dem till den nivå de hade innan knivarna började gå – men faktiskt inte mer än nätt och jämt!

Perssonpengarna börjar nu få effekt. Även om inte allt används till det regeringen sa att man skulle använda dem till – en del av dem försvinner ner i de beryktade svarta hållen i kommuners och landstings ekonomier – har kommuner och landsting nu börjat anställa fler människor i vården.

Och i opinionsmätningarna börjar socialdemokraterna hämta hem de nedgångar i väljarsympatierna som drabbat partiet under de hårda besparingsåren.

Unga väljer andra yrken
Samtidigt har, på kort sikt, de neddragningar man gjorde under de ekonomiskt tuffaste åren i mitten av 1990-talet och, på lång sikt, de kommande stora pensionsavgångarna försatt arbetsgivarna i en brydsam situation. Hur ska de klara sina åtaganden gentemot allt fler gamla och sjuka när ungdomen samtidigt, rationellt mot bakgrund av det som varit, väljer andra yrken än de som finns i vården?

Det bekymrar regeringen, vilket framgår av innehållet i proposition 113. Det handlar en hel del om organisation, hierarkier och om att göra vårdyrkena lockande och vårdutbildningarna attraktiva. Och socialministern sträcker sig till och med till att tycka att vårdpersonalen borde ha högre löner (se artikeln på sidan 18) även om det inte står i propositionen. Sedan Vårdfacket gjorde intervjun har Göran Persson varit ute i medierna med samma budskap. Och även om vi har hört det förut, visar det ändå att regeringspartiet är bekymrat över möjligheterna att rekrytera vårdpersonal i framtiden.

Lyckats så split
Med sin generositet gentemot kommuner och landsting har regeringen också lyckats så split mellan de borgerliga oppositionspartierna. Centern (som börjat röra sig i riktning bort från samarbetet med socialdemokraterna), kristdemokraterna och folkpartiet välkomnar de ytterligare resurser regeringen erbjuder kommunerna och landstingen, medan moderaterna säger nej till de fyra miljarderna i år och på sikt vill minska statsbidrag och kommunalskatter. Vården ska få pengar tillräckligt ändå, säger de, men hamnar då i trovärdighetsproblem när deras tänkta koalitionsbröder inte säger likadant.

Vad säger då riksdagspartierna om vården och omsorgen? I sina motioner som svar på proposition 113 presenterar de den politik som de rimligen går till val på i höst.

Vänsterpartiet: Skärp Lex Sarah
Vänsterpartiet har inte mycket att invända mot regeringens förslag när det gäller äldrepolitiken.

Men man vill skärpa den Lex Sarah som finns med i regeringens förslag och partiet vill också ha en nationell norm för personaltätheten på de särskilda boendena för äldre.

Begreppet ”medicinskt färdigbehandlad” ska, om vänsterpartiet får som det vill, tas bort ur språkbruket.

Centern: Satsa på hemservice
Centern konstaterar nöjt att ”regeringen har hörsammat våra förslag” när partiet kommenterar de höjda statsbidragen.

Ytterligare 700 miljoner kronor skulle en rejäl subvention av vanlig hemservice (”normalt förekommande tjänster i hemmet”) till pensionärerna få kosta. Subventionen skulle utformas som ett bidrag till kostnaden med 100 kronor per hemtjänsttimme, vilket enligt centern är omkring halva den verkliga kostnaden.

Centern förespråkar också att statsbidragen till kommuner och landsting i ännu högre grad än i regeringsförslaget ska vara generella.

Bland annat säger centern nej till regeringens förslag att öronmärka det särskilda bidraget till upprustning av särskilda boenden. I stället bör den summan arbetas in i det generella statsbidraget.

Kd: Inför värdighetsgaranti
Också kristdemokraterna känner en viss sympati för regeringens förslag. I inledning till sin motion skriver de att ”propositionen är ett uttryck för att socialdemokraterna närmar sig den vård- och äldrepolitik som kristdemokraterna drivit i riksdagen”. Men regeringsförslaget kommer inte bara i senaste laget, det går inte heller tillräckligt långt.

För att markera att det är den enskildes efterfrågan som ska styra vilken vård och boendeform han eller hon får ska man införa en värdighetsgaranti.  Med denna värdighetsgaranti ska man bland annat ge garantier för att det ska finnas en läkare knuten till varje boendeenhet, att man inte ska behöva vänta på att få blöjan bytt och att det ska finnas tillräckligt med personal för att mata och hjälpa till med att dricka, för att nämna några exempel.

Partiet föreslår också att det tillsätts både en äldreombudsman och en äldreminister.

Liksom centern vill kristdemokraterna subventionera hushållstjänster, men metoden är att sänka skatten för dem som utför tjänsterna. Det, tror partiet, skulle underlätta för äldre att bo kvar hemma eftersom de då kommer att ha råd att köpa dessa tjänster. Kristdemokraterna tar också upp insatserna från anhöriga i vården av sjuka och handikappade. Anhörigrollen bör uppvärderas och tydliggöras – i det kristdemokratiska förslaget bland annat genom att man tillsätter en anhörigkonsulent i varje kommun och att kommunernas ansvar för anhörigstöd skrivs in i socialtjänstlagen.

Folkpartiet: Inför vårdgarantin igen
Folkpartiet är i sin riksdagsmotion svalt uppmuntrande: Regeringens förslag är ”välmenande men förslår inte”. Till skillnad mot centern vill folkpartiet gå längre än regeringen när det gäller de ökade statsbidragen till kommuner och landsting, som föreslås i vårpropositionen, de måste öronmärkas att gå till vård, omsorg och skola.

Paradnumret är annars att partiet vill återinföra den vårdgaranti som fanns under den tidigare borgerliga regeringens tid. Den skulle kompletteras med en omsorgsgaranti, som skulle ”garantera alla äldre en kvalitativt god äldreomsorg”. En kommunal äldreombudsman skulle bevaka att kommunen uppfyller de åtaganden gentemot äldre och sjuka som omsorgsgarantin innebär.

Återinför husläkarlagen! är också ett krav från folkpartiet. Samtidigt vill man ha kontaktläkare som ska bistå ledningen på det särskilda boendet med allmänna medicinska råd, och den pensionär som så önskar ska också kunna ha denna kontaktläkare som sin husläkare. Partiet återkommer också till sin gamla käpphäst, allas rätt till eget rum i de särskilda boendena.

Program för äldrevården från m
Om de övriga borgerliga partierna uttryckt en viss sympati för regeringens förslag (även om de alltså anses otillräckliga och fel i sak i många avseenden) är moderaterna klart negativa.

Moderaterna anslår i sin motion tonen genom att citera en tio år gammal artikel ur Metallarbetaren. Vården var lika eländig då som nu, trots att det var mitt under en högkonjunktur och innan de ekonomiska neddragningar som gjorts under de senaste åren.

”Det handlar inte primärt om att ge mer resurser till sjukvård och äldreomsorg”, är slutsatsen. Partiet är genomgående kritiskt både mot regeringens analys (eller snarare bristande analys) av äldre- och handikappomsorgen och mot förslagen. I stället lägger man fram ett eget handlingsprogram för äldrevården. I det förordar man bland annat ett särskilt sjukhemsprogram, där de som bor där ”måste erkännas vara patienter”. Varje sjukhem ska ha en medicinskt totalansvarig läkare för att säkerställa regelbunden tillsyn och god vårdplanering, stöd och fortbildning av personalen och kvalitetssäkringen.

I programmet ingår också att alla avgifter inom äldreomsorgen ska vara lika över hela landet och ett förbud mot inkomstrelaterade taxor. En särskild medicinalstyrelse ska inrättas för tillsynen av sjukhemmen.

Liksom folkpartiet vill moderaterna också ha en vårdgaranti.