Lönecoachen: Så bemöter du chefer som inte vill förhandla om din lön

Att den första lönen inte är förhandlingsbar är ett problem som lönecoachen Stina Svensson känner igen. Hon uppmanar arbetssökande att stå på sig i den situationen: "Våga tacka för dig och gå därifrån. Var trygg i att det finns jobb därute."

Det kan vara svårt att förhandla om den första lönen. Även om det står att man ska ha en ”individuell och differentierad” lönesättning i avtalet, dras många nya över en kam. Ett exempel på det är Akademiska sjukhuset i Uppsala, som också har en form av ”lönetrappor” vid nyanställning, som Vårdfokus tidigare berättat om.

Stina Svensson, Vårdförbundets lönecoach, ser det som ett stort och ökande problem.

– Det är nog den vanligaste frågan jag får. Att cheferna håller på en gräns som är mycket lägre än det man tänkt sig. Och att den inte är förhandlingsbar.

Individuell lönesättning gäller

Att sitta i ett möte med en chef, kanske på ett jobb man har drömt om, och få höra ”vi har de här ingångslönerna” kan kännas tufft att möta. Men man måste ändå våga, påpekar Stina Svensson.

– Det finns inget som heter ”ingångslön” i vårt avtal. Det måste man veta. Det är något som arbetsgivaren hittar på. Det är individuell lönesättning som gäller. Den ska baseras på ens utbildning, erfarenheter och jobbets svårighetsgrad, som man är på väg in i.

Vad säger man då rent konkret, i detta läge?

– Jag skulle rekommendera att säga: ”Min utgångspunkt är att vi förhandlar min startlön eller förstalön.”  

Om chefen ändå säger att ”hr har bestämt lönen, hos oss får alla nya det här” – vad svarar man då?

– Då säger man kanske: ”Nu säger du samma lön igen, och det blir svårt att mötas i en överenskommelse om du inte kan gå upp lite. Jag har ringt Vårdförbundet och tittat på statistik. Jag har min utbildning, och det handlar om ett jobb med de här ansvarområdena och svårighetsgraden. Med anledning av detta är mitt löneanspråk så här.”

Vad är nästa steg om chefen fortsätter i samma stil?

– Man kan säga: ”Jag hör att du inte ens är villig att möta mig, men nu vet du mitt bud. Jag är villig att fortsätta förhandla.” Sedan kan man faktiskt tacka för sig och gå därifrån. Det kan låta kaxigt, men det är egentligen det enda alternativet i det läget.

En väg ut ur en jobbig förhandling är att våga be om en paus, påpekar Stina Svensson. Det kan vara skönt att dra ner tempot, hinna fundera och prata med andra, kanske sina studentkompisar. Ett lyckat exempel på det är hur studenter i Västra Götaland gick ihop i ett gemensamt lönekrav, som Vårdfokus tidigare har berättat om.

– Snacka ihop er och gå samman. Det är bra att ha kollektivet att luta sig mot. Är det många som tackar nej till ett bud står arbetsgivaren där och har ingen att anställa, säger Stina Svensson.

Förhandla inte på anställningsintervjun

Det finns några fallgropar man ska tänka på, inför sin första lön och vid nyanställning. En av dem är att inte gå med på att löneförhandla vid en anställningsintervju. Även om chefen på förhand ber om ens lönekrav ska man inte tillmötesgå det önskemålet, råder Stina Svensson. I stället ska man förtydliga att det är först i nästa fas, vid ett separat tillfälle efter en anställningsintervju, som man är beredd att förhandla om lönen.

– Många lämnar löneanspråk för att chefen säger att man ska göra det. Men det är viktigt att vara tydlig med att den diskussionen får komma när tjänsten blir aktuell. Det finns en risk i att arbetsgivaren begär in löneanspråk från flera och sedan jämför sökanden.

En annan fallgrop kan vara att skriva på ett anställningskontrakt i samband med sin praktik. Då finns en risk att praktikanten går med på för låg lön, berättar Stina Svensson.

– Ute på sista praktiken kan de rycka i en: ”Skriv på, skriv på.” De är desperata för att få personal. Men då får man säga ”Jag vet inte säkert var jag vill jobba – nu känner jag till er, men vi kan höras när jag tar examen.” Man står inte i skuld till någon arbetsgivare.

Stina Svensson råder alla att tänka ut två summor inför en löneförhandling. Summan som man presenterar som sitt löneanspåk – tillsammans med alla sina argument som understödjer summan. Men sedan måste man också tänka ut sin ”lägstanivå”, en summa som man absolut inte går under.

Komma trygg och förberedd

Oavsett hur lite erfarenhet man har sedan tidigare, finns det flera argument för en bra förstalön. Ett sådant argument handlar om ens utbildning och legitimation – ett annat om vilket ansvar man faktiskt kommer att behöva ta inom ramen för tjänsten. Sedan finns det ofta någon relevant erfarenhet att hänvisa till ur sitt liv.

– Även om man inte jobbat inom vården tidigare har man kanske erfarenhet av ett serviceyrke, av kontakt med andra människor. Allt det är relevant för tjänsten.

Det gäller att komma in trygg och förberedd, både till en anställningsintervju och sedan till en löneförhandling, poängterar Stina Svensson.

– Ta reda på så mycket som möjligt om arbetsplatsen. Lägg upp en tänkt strategi och öva gärna inför löneförhandlingen, kanske med en kompis. Eller ring oss på Vårdförbundet, vi hjälper mer än gärna till, även med individuell rådgivning.