Lyckad fetmakirurgi kräver trygga patienter

Lyckad fetmakirurgi kräver trygga patienter
För patienterna är det kirurgiska ingreppet ofta deras sista hopp efter många års fruktlöst kämpande med olika bantningsmetoder. Men det är en metod som kräver livslång uppföljning. Foto: Getty images

Fetmakirurgi är effektivt men ställer höga krav på patienten. På Ersta sjukhus ger personliga hälsoplaner kunskap och stöd både före och efter operationen.

31 mars 2020

Högt uppe på Fjällgatan på Söder ligger Ersta sjukhus med milsvid utsikt över Stockholm. Av de drygt 5 000 obesitasoperationer som görs i Sverige årligen utförs omkring 500 här. För patienterna är det kirurgiska ingreppet ofta deras sista hopp efter många års fruktlöst kämpande med olika bantningsmetoder.

Men det är en metod som kräver livslång uppföljning och mycket kan gå fel om inte patienterna är välinformerade både före och efter operationen. Sedan ett år tillbaka får därför patienterna som opereras på Ersta en personlig hälsoplan redan vid det första mottagningsbesöket. Sedan uppdateras planen vid varje återbesök.

– För oss sjuksköterskor gäller det att hela tiden stötta och lyfta patienten, men också vara tydlig med vad vi kan hjälpa till med och vad som krävs av patienten själv, säger Anna Backlund.

— Det är så korta vårdtider nu, patienterna är här under ett dygn för själva operationen, men resten av tiden ska de klara att vårda sig själva. Det krävs att de får mycket information och kunskap, säger Anna Backlund, specialistsjuksköterska och projektkoordinator för införandet av personcentrerad vård på Ersta sjukhus.

När sjuksköterskan upprättar hälsoplanen skrivs patientens syfte och mål med operationen ner. Det handlar om konkreta mål som att kunna leka med barnen, gå i affärer och handla normala kläder, söka jobb och utbildning eller genomgå en knäoperation.

— Vi försöker få dem att uttala både sina mål och sina farhågor tydligt, säger Anna Backlund.

I hälsoplanen står också allt sådant som patienten ska göra innan: blodprover, gastroskopi, rökstopp, alkoholstopp, detaljerad information om kost, rekommenderad motion, viktnedgång med mera.

— Vi ska skicka ut en enkät för att verkligen ta reda på vad patienterna tycker om hälsoplanen, men det vi hittills fått höra är att de tycker att de får bra information. Vi upplever också att de är bättre förberedda inför operationen, säger Anna Backlund.

Vid utskrivningssamtalet upprättas hälsoplan 2 med allt om vad som gäller framöver. Uppföljning sker sex veckor efter operationen och sedan efter ett, två och fem år. Vid varje uppföljning ska en ny hälsoplan upprättas. För sjuksköterskorna kräver hälsoplanerna en del merjobb. Men Anna Backlund ser att ju mer man arbetar med dem desto enklare går det och visar på datorn hur standardiserade fraser och förberedda mallar förenklar dokumentskrivandet.

— För oss sjuksköterskor gäller det att hela tiden stötta och lyfta patienten, men också vara tydlig med vad vi kan hjälpa till med och vad som krävs av patienten själv. Vi vill att de ska känna sig trygga när de går härifrån.

Fetmakirurgi i siffror

  • Gastric bypass har utförts sedan 1967.
  • Som mest utfördes 8 500 operationer i Sverige (2011).
  • År 2018 gjordes drygt 5 200 operationer.
  • I dag opereras hälften av patienterna med gastric bypass och hälften med metoden sleeve gastrektomi.
  • Obesitaskirurgi utförs på 38 ställen i Sverige, men det är stora skillnader mellan regionerna i antalet operationer per 100 000 invånare. Flest operationer görs i Dalarna, Gävleborg och Örebro.
  • Alla opererande enheter rapporterar till kvalitetsregistret SOReg som startade 2007.
  • Operationstiderna och vårdtiderna har halverats sedan 2007.

Källa: soreg, scandinavian obesity surgery registry.

Detta blir resultatet

  • Viktnedgången är i genomsnitt 30 procents minskning av ursprungsvikten.
  • Av patienter med typ 2-diabetes som opereras kan två tredjedelar sluta med all sin medicinering.
  • Högt blodtryck och höga blodfetter normaliseras hos hälften av patienterna.
  • Sömnapné och reflux försvinner hos tre av fyra patienter.

Källa: Läkartidningen/Per Videhult, läkare överviktsenheten Västmanlands sjukhus.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida