M vill adhd-screena i utsatta områden – men bup-mottagningar läggs ned

Samtidigt som M i Region Stockholm föreslår att barn i utsatta områden ska adhd-screenas, försvinner nu nära hälften av regionens bup-mottagningar. Något som riskerar att drabba de patienter som är i störst behov av vård, säger Sanna Belfrage, barnsjuksköterska vid Prima, som driver bup i Järvaområdet. "Förslaget är okunnigt, kränkande och skamligt på alla sätt."

Över soffkanten där en mjuk tygkanin ligger utsträckt sitter en bokhylla med rader av böcker om adhd och autism. Intill bordet står en förvaringsbox med stetoskop och pulsmätare.

Inne på Sanna Belfrages mottagningsrum på Södermalm i Stockholm förenas psykiatri och somatik. I sitt arbete håller hon mest till på Götgatan, men jobbar även ute vid de bup-mottagningar som företaget Prima driver i Botkyrka, Handen och Järva.  Mottagningen på Södermalm avlastar de tre mottagningarna.

Bland Sanna Belfrages patienter finns barn som till exempel under en lång tid har varit stökiga eller haft andra svårigheter, och som remitterats till bup via skolhälsovård, eller sökt sig dit själva.

– När de kommer till mig har de antingen redan fått en adhd-diagnos eller behöver en utredning för det, berättar hon.

Under en vanlig arbetsdag tar Sanna Belfrage emot ett tiotal patienter, under 30-40 minuter vardera. Hon fattar själv beslut kring medicinering av barnen och dosjustering.  Hennes huvuduppdrag är att följa upp barnens medicinering, men hon håller också i utbildning till föräldrar och har ett nära samarbete med skolorna .

Förslaget är så okunnigt, kränkande och skamligt på alla sätt.

Barnsjuksköterska Sanna Belfrage om Moderaternas förslag att adhd-screena barn i utsatta områden.

”Okunnigt förslag”

I syfte att komma åt gängkriminaliteten lade Moderaterna i Stockholm i förra veckan fram ett förslag om att screena barn i utsatta områden för adhd, något som flera medier rapporterat om. Partiet vill att hela skolklasser ska kunna genomgå ett snabbtest, och att de som får utslag i detta sedan får genomgå en större utredning. Enligt Irene Svenonius (M) finansregionråd, Region Stockholm, bör barn redan vid fem års ålder kunna testas för adhd på barnavårdscentralen, sedan även vid fler tillfällen under skolgången.

I sitt förslag utgår M från en rapport om användning av adhd-läkemedel i Stockholms län, från 2015, som visar att barn med invandrarbakgrund är underrepresenterade när det gäller användning av adhd-läkemedel. Samtidigt refererar M till forskning, som visar att människor med adhd-diagnos är överrepresenterade i Kriminalvården.

Sanna Belfrage vänder sig ändå starkt emot förslaget.

– Förslaget är okunnigt, kränkande och skamligt på alla sätt. För det första screenas barn i skolan redan, först på bvc, sen i skolhälsovården. Dessutom är det fel att dra likhetstecken mellan adhd och kriminalitet. Bara en liten del av dem som har adhd blir kriminella, säger hon. 

Genom att nå ut med lika vård för människor i utsatta områden ger vi alla barn och unga samma förutsättningar i livet.

Lars Rådén (M), vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, om förslaget att adhd-screena barn i utsatta områden.

Lars Rådén (M), vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, betonar att Moderaterna varken föreslår medicinering i första hand eller lägger locket på för att utöka skolans och bup:s resurser.

”Medicin bör erbjudas till barn i utsatta områden i samma utsträckning som på andra platser i regionen. En förutsättning för detta, och för anpassad skolgång, är dock adhd-utredning”, uppger han i ett mailsvar till Vårdfokus.

Hur kan ni så tydligt sammankoppla adhd och brottslighet?

”Att man har adhd betyder inte att man blir kriminell. Men när 40 % av alla som döms till sitt första långtidsstraff har odiagnostiserad adhd understryker det ett vårdbehov som vi inte tillgodosett. Genom att nå ut med lika vård för människor i utsatta områden ger vi alla barn och unga samma förutsättningar i livet”, svarar Lars Rådén. 

Sju bup-mottagningar stängs

Samtidigt som styrande politiker i Region Stockholm vill adhd-screena barn i utsatta områden, genomför de nu en omorganisation som innebär att sju av regionens lokala bup-mottagningar stängs.  

Förra året klubbade blågröna majoriteten i Stockholm igenom beslutet om att 16 bup-mottagningar slås ihop till nio geografiska områden, med en mottagning i varje område. 

En förändring som enligt Sanna Belfrage oroar hennes patienter.

– Det kommer att försvåra för de unga som bäst behöver hjälp. De måste resa längre till områden de inte känner till, säger hon medan hon visar runt i den privata mottagningens ljusa rum på Södermalm.

Men barn från era upptagningsområden tar ju sig hit till Södermalm?

– Det är bara ett erbjudande för dem som vill, säger Sanna Belfrage.

Ett barn som bor i Botkyrka, och som har lärt sig ta sig till en mottagning i närområdet, tvingas nu åka till andra mottagningar längre bort.

Barnsjuksköterska Sanna Belfrage om att sju bup-mottagningar i Region Stockholm läggs ned.

I och med omorganisationen läggs Primas bup-mottagning i Botkyrka till exempel ned till årsskiftet för att ingå i en större regiondriven mottagning. 

– Ett barn som bor i Botkyrka, och som har lärt sig ta sig till en mottagning i närområdet, tvingas nu åka till andra mottagningar längre bort. En del av våra patienter kämpar med social fobi och har stor ångest för att åka kommunalt. Många familjer har det svårt ekonomiskt och har kanske inte råd med SL-biljett. Unga som går i psykologisk behandling kommer dessutom att missa mer av sin viktiga skoltid eller få avstå från behandlingen, säger Sanna Belfrage, som menar att Prima inte har de problem med personalbrist och köer som regionen tampas med .

Vill samla kompetens

Inga besparingar ligger dock bakom omorganisationen, försäkrar Sandra Ivanovic Rubin (MP), ledamot som ansvarar för psykiatrin och bup i Region Stockholm. 

Det vi gör nu är att samla kompetens hos personalen på färre ställen.

Sandra Ivanovic Rubin (MP), ledamot som ansvarar för psykiatrin och bup i Region Stockholm om att 16 bup-mottagningar nu blir nio.

”Med 16 bup-mottagningar blir vården ojämlik och beroende på var man bor. Förändringen syftar också till att skapa en bättre arbetsmiljö, göra mottagningar mindre sårbara och göra det möjligt för personalen att specialisera sig”, skriver hon i ett mailsvar till Vårdfokus.

Bup har svårt att både rekrytera och behålla personal, bekräftar Sandra Ivanovic Rubin, vilket leder till att barn och unga riskerar att slussas runt mellan mottagningar, i brist på rätt kompetens. 

”Det är inte hållbart för patienten. Det vi gör nu är att samla kompetens hos personalen på färre ställen. Psykiatrisjuksköterskans roll och vikt kommer även att bli tydligare i den nya organisationen”, meddelar hon.