Målmedveten plan gav laganda

Arbetsklimatet på akutkliniken på Kalmar lasarett var tufft. Personalen var missnöjd och en del nyanställda kände sig dåligt bemötta. Då började de träna sig i laganda och trivseln ökade.

När personalen på akutkliniken fick en tårta över vid juletid ringde ett par av dem på hos radiologen för att fråga om de ville ha den. Ovana vid en sådan omtanke anade personalen där oråd och tårtleverantörerna hörde dem säga till varandra: »Det är akuten som kommer med tårta – då är det något jävelskap på gång.«

Omtanken om varandra glöms lätt bort när vardagen är stressig och full av snabba beslut och när man ska samarbeta både med patienter, varandra och med kolleger på andra avdelningar.

– Ett av våra problem var att nyanställda och vikarier kände sig dåligt bemötta. Det kan lätt bli så när allt ska gå snabbt och man står där som en slags dirigent. Ny personal tyckte det var jobbigt att vi i stressiga situationer lät snäsiga, berättar Lotta Petersson, en av tre avdelningschefer på akutkliniken.

Akutens omkring 90 anställda har fått erfara att en god laganda inte går att uppnå om inte allas kunskaper tas tillvara. Under en period på nittiotalet fanns inga pengar alls till utveckling av kompetens och arbetsmetoder. Allt stod stilla tills de fick en ny verksamhetschef med ambition att skapa en arbetsplats där alla hade något att säga till om. Det blev starten på en utbildning i förbättringsarbete där en del handlade om den psykosociala arbetsmiljön.

Lotta Petersson inspirerades av verksamhetschefens tal om att de var ett lag med olika spelare men med ett mål, patienten. Det och övertygelsen om vikten av att ta väl hand om varandra fick henne att ta initiativ till Laganda. Under parollen »Vi är varandras arbetsmiljö« startades den första Lagandagruppen våren 2001.

Gruppen började med att ta fram en plan för hur de skulle uppföra sig mot varandra. Åtta personer från olika personalkategorier träffades en gång varannan månad för att lyssna till föreläsningar, läsa böcker och diskutera grupprocesser och kommunikation. Nyligen har den tredje gruppen börjat sitt arbete. Det betyder att 24 personer har deltagit hittills.

– Tar man sig an det här måste man ha tålamod. Det handlar om att skifta kultur och skaka av sig ett hierarkiskt synsätt som styrs av jantelagens »du ska inte tro att du är något«, säger Lotta Petersson.

Gruppen tog fram nya, positiva budord: »Du ska tro att du är enastående.« »Du är värd långt mer än du tror.« »Du kan lära dig allt.«

En av de stora utmaningarna har varit att lära sig att ge och ta kritik, och att prata med den det berör och inte – som ofta sker – om den det berör. Det är viktigt att inte ta åt sig och att inte alltid förlägga problem och skuld hos sig själv.

– När vi lärde känna varandra i gruppen lärde vi också känna oss själva bättre. Om jag tidigare har tagit åt mig när någon sagt något dumt lärde jag mig att
i stället tänka: »Hon mår nog inte så bra – det bjuder jag på«, berättar undersköterskan Majvor Olofsson som deltog i den första Lagandagruppen.

Men att vara rak och säga ifrån om det är något de retar sig på är fortfarande inte lätt. Det går an om det gäller något praktiskt, men handlar det om någons personlighet är det värre.

– Man ska tänka sig för innan man ger kritik. Om man längtar efter att framföra den står det ofta för ett behov av att klanka. Att kritisera ska ta emot, säger Lotta Petersson.

De fem ur personalgruppen som sitter runt bordet och berättar om Lagandaarbetet är eniga om att det inte finns något värre än att få kritik bakvägen. Det är för mycket sådant inom sjukvården. Och för mycket problemletande. De vill försöka se möjligheter i stället, det är därför de har tagit fram sin »antijante-lag«.

– Vi ska berömma, se och uppmuntra varandra, uppmanar Lotta Petersson.

Det finns en del på mottagningen som har svårt att se det seriösa i Laganda. Det är synd, tycker Majvor Olofsson, eftersom det allt tyngre arbetet och den stressiga arbetsmiljön kräver att alla kan samarbeta. Konflikter stjäl energi som behövs till annat. En del nästan retade ihjäl sig på utnämningen månadens medarbetare, så försöket lades ned. Kvar är däremot klädnypan med hjärtat som ges till den som har gjort något bra. Små vardagliga saker, som att man har varit hjälpsam mot en kollega.

En gång gav de hjärtesymbolen till personal på kirurgavdelningen.

– De nästan grät av glädje över gesten. Det säger lite om hur torftigt det kan vara med erkännanden, säger Monika Franzén, en av sjuksköterskorna i gruppen.

Arbetsklimatet på akutmottagningen på Kalmar lasarett har blivit bättre. Grupparbetet påminner dem om att hålla det tillåtande klimatet levande. De försöker att låta var och en tycka och säga det den vill. Konflikterna på arbetsplatsen har blivit färre och det ger dem mer energi att ta hand om patienterna på ett bra sätt.

– Jag tror mycket på det här. Jag tänker på alla inom vården som känner sig slitna, trots att det är ett arbete med så mycket glädje. Vi lägger så mycket energi i arbetet att vi behöver kunna tanka hos varandra. Det är viktigt att arbetsledningen skapar förutsättningar för det, säger Lotta Petersson.

Och de har fått ett kvitto på att arbetsklimatet har blivit bättre. Numera säger nyanställda och vikarier att de får en bra introduktion och att de känner sig väl mottagna.

 

Mål med Laganda:

  • Att lära sig kommunikation, gruppdynamik och positivt tänkande.
  • Att skapa en arbetsmiljö där alla känner att de är en del av laget.
  • Att skapa förståelse för att det är tillsammans man når klinikens mål.
  • Att kvalitetssäkra den psykosociala arbetsmiljön.

WEBBTIPS:
www.arbetsplatskonflikt.av.gu.se

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida