Många invandrade sjuksköterskor lyckas få jobb

Hur går det för invandrade sjuksköterskor som pluggar extra för att få svensk yrkeslegitimation? Bra, visar en rapport från Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Nästan 90 procent av studenterna klarar utbildningen och de allra flesta får jobb.

Det går väl för invandrade grupper med yrkesexamina som läser kompletterande utbildning på svensk högskola, enligt en rapport från Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Personer med utländsk sjuksköterskeexamen kan läsa en kompletteringsutbildning för utländska sjuksköterskor – ”KUSK” – på svenska för att få legitimation hos Socialstyrelsen.

– Övergripande går det bra för sjuksköterskorna och det är ju positivt. Utbildningarna verkar fungera, säger Niklas Odelberg, utredare på UKÄ och projektledare för rapporten.

Den senaste uppföljningen visar att närmare 90 procent av de 138 sjuksköterskestudenterna i undersökningen fullföljde fortbildningen läsåren 2017/18 och 2018/19.

Bland de som klarade studierna hade 78 procent fått jobb efter ett år och 88 procent fått det två år efter avslutade studier. Efter tre år fanns inte längre någon skillnad i etableringsgrad mellan de med utländsk sjuksköterskeexamen och kompletterande svensk utbildning och de med enbart en svensk examen.

Fler klarar studierna än tidigare

Resultaten är dessutom högre än de var när myndigheten följde upp de första studentkullarna på kompletteringsprogrammen för utländska sjuksköterskor. Det är inte klarlagt vad de förbättrade resultaten beror på men mycket tyder på att utbildningarna utvecklats och blivit bättre på att matcha behoven både hos studenterna och arbetsmarknaden.

– Generellt går det lite bättre ju längre utbildningen finns. Vi spekulerar också i rapporten om det gick lite sämre för studenterna runt finanskrisen år 2008 till 2009 och åren efter, säger Niklas Odelberg.

De flesta får jobb i en region

De flesta sjuksköterskor som får jobb efter utbildningen börjar i en region, cirka 60 procent. 77 procent av de manliga sjuksköterskorna och 55 procent av kvinnorna fick jobb i regional sektor. Övriga jobbar i kommuner och privata företag. En stor majoritet, 65 procent, av de som får jobb stannar i länet där de studerade på högskola eller universitet.

– Det är relativt högt och visar att de främst försörjer arbetsmarknaden lokalt, säger Niklas Odelberg.

Inget stort tillskott till yrkeskåren

Sjuksköterska är ett bristyrke i Sverige. Men gruppen utländska sjuksköterskor med svensk fortbildning mättar inte efterfrågan märkbart. Andelen utgör mindre än två procent av de examinerade sjuksköterskorna varje år.

– Det är inget större tillskott, men viktigt för de här individerna att de kommer vidare, säger Niklas Odelberg.

En majoritet i rapporten som läst en kompletteringsutbildning i Sverige för yrken som lärare eller vårdyrken som sjuksköterska, läkare, farmaceut och psykolog kommer från Asien. Bland sjuksköterskestudenterna kom cirka en tredjedel från ett afrikanskt land.

Biomedicinska analytiker lyckas också med studierna

På samma sätt som sjuksköterskor kan biomedicinska analytiker och barnmorskor från andra länder komplettera sina examina med ett kortare högskoleprogram på svenska. I rapporten var det 30 biomedicinska analytiker, varav 68 procent kvinnor och 32 procent män, som läste kompletteringsutbildningen.

Närmare 80 procent av dem fullföljde sina utbildningar. En del behövde inte läsa hela fortbildningen för att få legitimation hos Socialstyrelsen, utan bara en del av programmet. De biomedicinska analytikerna gav ett tillskott på cirka tre procent till arbetsmarknaden.

I rapporten fanns också fem kvinnliga barnmorskor med utländsk examen som läste kompletteringsutbildning i Sverige. Antalet studenter bland barnmorskor och biomedicinska analytiker är dock för få för att myndigheten UKÄ ska kunna följa upp dem närmare, enligt Niklas Odelberg.

– Det blir skakigt och missvisande att säga något om dem i rapporten, säger han.