Många svar när patienter fick bedöma vårdkvalitet

Kvinnokliniken i Helsingborg använde frågeformuläret KUPP för att få veta vad patienterna tyckte om vården vid kliniken. Svaren skulle göra det lättare att sätta upp mål för kvalitetsarbetet.

7 februari 2000

Sjukhusledningen i Region Skåne använder kvalitetsinstrumentet qul (Qvalitet, Utveckling & Ledarskap) för att föra kvalitetsarbetet framåt. 1995 startade ett kvalitetsråd vid dåvarande kvinnokliniken i Helsingborg, som bestod av sju personer ur vårdpersonalen och chefsöverläkaren. Rådet arbetade med att skriva en verksamhetsberättelse för kvinnokliniken enligt qul. Under arbetets gång stod det klart att kliniken hade väldigt liten kunskap om vad patienterna tyckte om verksamheten. För att förbättra situationen beslutades att vi skulle undersöka vad patienterna tyckte om kvaliteten i den obstetriska vården. De tre områdena för obstetrisk vård; mödravård, förlossningsvård och eftervård undersöktes var för sig.

Genom studiens resultat skulle kliniken få klart för sig vilka områden som behövde kvalitetsutvecklas. Svaren skulle också göra det lättare för kliniken att sätta upp mål för kvaliteten i vården.

Två månader innan studien startade fick all personal på kliniken en kort utbildning i kvalitetsutveckling och kunskap om kupp-instrumentet, som var det frågeformulär vi använde.

Vissa krav ställdes på de patienter som skulle svara på enkätfrågorna i kupp-instrumentet:

*Mor och barn skulle vara friska.

*Kvinnan skulle ha gått igenom en fullgången graviditet, det vill säga 37 veckor.

*Kvinnan skulle kunna läsa och förstå svenska.
501 av de 614 kvinnor som uppfyllde kraven och fick enkäten svarade på frågorna. Det är en svarsfrekvens på 82 procent. Totalt förlöstes 830 kvinnor i Helsingborg under studiens gång, om vi räknar med alla dem svarade 60 procent på enkäten.

Resultatet visar att patienterna bedömde kvaliteten som hög på det bemötande de fick av barnmorskor, barnsköterskor och undersköterskor. De var nöjda med deras förmåga till empati, engagemang och uppriktighet. Stämningen i vårdpersonalen uppskattades också. Patienterna kände sig trygga och hade tillit till att sjukhuset hade all nödvändig medicinsk utrustning. Rooming-in-systemet, det vill säga att mammorna får ha de nyfödda barnen hos sig hela dygnet, uppskattades allra mest av patienterna på eftervårdsavdelningarna. Den hjälp patienterna fick i amningsfrågor och barnavård var också till belåtenhet. Patienternas anhöriga bemöttes på ett tillfredsställande sätt

Men det fanns också områden där patienterna tyckte att kvaliteten behövde utvecklas. De önskade tillgång till en lugn miljö, en komfortabel stol och säng, god mat och behaglig rumstemperatur. Patienterna var inte alltid nöjda med besökstiderna. De ville få större klarhet i vilken läkare och barnmorska som ansvarade för deras vård på bb-avdelningen. Informationen vid intagningen till förlossningsavdelningen och bb-avdelningen kunde också bli bättre, enligt svaren, liksom informationen om mottagningens rutiner. Patienterna ville också veta vilken roll läkarna skulle ha i deras vård.

Vidare utveckling av studier om kvinnans syn på förlossningssmärtor skulle kunna klargöra svaren angående smärtlindring under förlossningen.

Patienterna önskade mer information från barnmorskemottagningen om kost, motion och amning. De ville också att det skulle vara lättare att komma fram till mottagningen per telefon.

Det fortsatta arbetet med utveckling av kvaliteten i vården har tyvärr bromsats. Det beror på sjukvårdspolitikernas ständiga pendlande mellan olika direktiv när det gäller att införa nya driftsformer för kvinnoklinikerna i nordvästra Skåne. Förhoppningsvis går inte de erfarenheter vi gjort till spillo. Mina kolleger visade stort engagemang och intresse för undersökningen och jag tror att vi alla lärde oss en hel del under projektets gång. Vi har börjat förbättra patienternas fysiska miljö. n

Referenser:
1. Bond S & Thomas L H. Measuring patients’ satisfaction with nursing care. Journal of Advanced Nursing, 1992, 17, 52–63.

2. Carr-Hill R A. The measurement of patient
satisfaction.
Journal of Public Health Medicin, 1992, Vol 14, No 3, 236–249.

3. Larsson G & Wilde B. Kvalitetssäkring och organisationsutveckling – några teoretiska reflektioner. Ur: Udén G (Ed) Kvalitetssäkring i omvårdnad
– olika perspektiv.
Lund, Studentlitteratur 1994.

4. Ross C K, Steward, C A & Sinacore J M. The importance of patient preferences in the measurement of health care satisfaction. Medical Care, 1993, Vol 31, No 12, 1138–1149.

5. SOSFS 1993:9. Socialstyrelsens författningssamling. Kvalitetssäkring i hälso- och sjukvård inklusive tandvård.

6. Wilde B. Starrin B. Larsson G et al. Quality of care from a patient perspective. Scand J Caring Sci, 1993, 7, 113–120. 

7. Wilde B, Larsson G, Larsson M et al. Quality of care.  Scand J Caring Sci, 1994, 8, 39–48.

8. Wilde B, Larsson G, Larsson M et al. Patienten
värderar vården – en vägledning till frågeformuläret KUPP
, Kvalitet ur patientens perspektiv. Stockholm, Vårdförbundet 1995.
 
9. Øvretveit J. Health service quality. An introduction to quality methods for health services. Oxford, Blackwell Science Ltd 1992.

10. Öberg L. Barnmorskan och läkaren. Academical
thesis. Stockholm, Ordfronts förlag 1996.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida