Många väntar med att ringa 112

Vid hjärtinfarkt står patientens beslutstid för två tredjedelar av den totala fördröjningen från symtomdebut till behandling. Sjuksköterskan Marie Thuresson efterfrågar kampanjer som beskriver symtomen och uppmanar till att ringa efter ambulans direkt.

1 december 2008

Tid är muskel, ju längre tid det tar innan en patient med begynnande hjärtinfarkt kommer i behandling, desto mer muskel blir skadad och dör, säger sjuksköterskan Marie Thuresson som är doktorand vid Universitetssjukhuset Örebro. Hon forskar om patienters reaktioner vid begynnande hjärt­infarkt och har publicerat tre artiklar.

Snabb behandling är avgörande. I dag utgör patientens beslutstid två tredjedelar av den totala fördröjningen från symtomdebut till behandling. Marie Thuressons forskargrupp har genomfört en landsomfattande enkätundersökning med 1 939 patienter. Tre dagar efter att de har kommit till sjukhus och fått diagnosen hjärtinfarkt, eller instabil kranskärlssjukdom, har de svarat på frågor om symtom, insjuknande och hur de agerade.

Syftet var att undersöka hur patienterna resonerar då de väntar med att söka vård och väljer att inte åka ambulans till sjukhuset. Studien visar att en stor grupp patienter inte hade det insjuknande som de förknippade med hjärtinfarkt. Många visste inte heller hur viktigt det är att ringa 112.

– Vi är alla färgade av mediebilden av hjärtinfarkt – en person som får akut bröstsmärta och segnar ned. En del patienter har inte så ont, men känner ändå obehag eller smärta i bröstkorgen som strålar ut i armar, hals, rygg eller mage. De kan bli kallsvettiga, ha ångest eller uppleva en allmän sjukdomskänsla.

Ett viktigt resultat i studien är att även patienter med vaga symtom kan ha st-höjning, då det är extra viktigt med snabb behandling.

– Man kan aldrig säga på förhand vilka som har st-höjning. Det syns först på ekg. Marie Thuresson är bekymrad över att en del patienter, som tidigare haft kranskärlssjukdom, sa att de inte hade fått information om olika hjärtsymtom och vikten av att ringa 112.

Trots att tre fjärdedelar svarade att de från början trodde att symtomen kom från hjärtat var det endast 3 procent som ringde efter ambulans och 3 procent som ringde 112 för råd. Nästan alla kontaktade dock någon, oftast en anhörig.

– Bland de anhöriga tog ungefär hälften med patienten till sjukhus, hälften ringde 112. Det är bra att de agerar, men vi behöver få dem att förstå att de ska ringa efter ambulans. Även om de får vänta på ambulansen får de snabbare behandling eftersom den kan påbörjas i ambulansen.

Marie Thuresson menar att det behövs återkommande breda informationskampanjer som även når makar, barn och en bred allmänhet. Örebro har genomfört en kampanj som har utformats utifrån hennes forskargrupps resultat. I broschyren finns en bred beskrivning av olika tecken på hjärtinfarkt och fokus ligger på att ringa 112.

– Budskapet i kampanjen är att det alltid är rätt att ringa 112 för ambulans. De som jobbar där kan avgöra hur akut läget är.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida