Mardrömmar kan varatecken på suicidalt beteende
Hemska drömmar kan vara ett viktigt tecken på att någon kommer att göra ett nytt självmordsförsök.
Personer som under en längre tid drömmer mardrömmar efter ett suicidförsök löper fem gånger så stor risk att göra ett nytt försök, jämfört med dem som inte har mardrömmar. Därför bör frågor om sömnproblem rutinmässigt ingå i riskbedömningen av personer med självmordsbeteende, anser psykiatrisjuksköterskan Nisse Sjöström som nyligen lade fram en avhandling kring sambandet mellan mardrömmar och suicidrisk.?
– Om personen uppger att han eller hon har mardrömmar bör en väckarklocka ringa. Det kan mycket väl vara ett tecken, säger han.?
165 personer som hade gjort självmordsförsök fick inom en vecka efteråt svara på ett frågeformulär kring sömnproblem. 33 procent uppgav att de ofta eller mycket ofta hade mardrömmar. Gruppen jämfördes inte med någon kontrollgrupp, men tidigare studier har visat att cirka fem procent av normalbefolkningen lider av frekventa mardrömmar.?
Vid uppföljningsintervjun två månader senare var bortfallet 67 personer. Uppföljningen blev ändå representativ eftersom det inte fanns några skillnader mellan de som deltog och de som inte kom när det gäller kön, ålder, psykiatrisk diagnos sömnproblem och ytterligare självmordsförsök.??
Efter två år gick samtligas journaler igenom för att se vilka som hade gjort nya försök. Det visade sig vara var fjärde person.?
De som vid det första frågetillfället hade uppgett att de ofta eller mycket ofta drömde mardrömmar, löpte tre gånger så stor risk att göra ett nytt försök. De som även vid uppföljningen två månader senare led av frekventa mardrömmar, löpte fem gånger så stor risk. Sambanden var oberoende av kön, diagnos och den upplevda intensiteten på symtomen i form av ångest och depression. Även vid kontroll mot antidepressiva mediciner kvarstod riskökningen.??
Nisse Sjöström såg också att det finns ett starkt samband mellan Kasam, känsla av sammanhang, och fortsatta självmordstankar. Lågt Kasam, när tillvaron inte känns meningsfull, hanterbar eller begriplig, ökade risken mellan sju och åtta gånger. Tidigare har docent Ingela Skärsäter vid samma institution visat att deprimerade patienter som tillfrisknar successivt höjer sin känsla av sammanhang.?
? Kliniskt borde man därför kunna använda sig av Kasam för att utvärdera omvårdnaden, säger Nisse Sjöström.?