Maten som medicin

Functional foods, mervärdesmat, består till stor del av nya produkter, framtagna av forskare tillsammans med livsmedelsindustrin. Den ska hålla oss friska och sägs kunna fungera som läkemedel. Men den nya forskningen visar att vanliga råvaror kan ge effekt mot sjukdomar.

I handeln finns redan fil med nyttiga bakterier för mage och tarm, fruktdrycker med havretillsats, müsli med specialprocessat spannmål, margarin som utlovar sänkt kolesterolhalt. Tillverkarna presenterar livsmedlen som om de är läkemedel. Gemensamt för den nya maten är att den bygger på vetenskapliga studier som ska bevisa den nytta som producenten hävdar i reklamen.

Men den nya forskningen kring mervärdesmaten visar att också vanliga råvaror kan vara funktionella. Att havre med sina betaglukaner sänker blodfettet visar ett trettiotal studier, risken för en andra hjärtinfarkt minskar med Omega 3-fettsyror som finns i fet fisk visar en italiensk studie på 11000 hjärtinfarktpatienter.

I dag riktas ett stort intresse mot sill, havre och råg. Det är livsmedel som förkastats som »fattigmansmat« i vårt välfärdsamhälle. I stället används det i stor utsträckning som djurfoder. Med de nya forskningsrönen kanske stekt sill, stekt strömming och havregrynsgröt hamnar oftare på borden igen.

Studie på vanliga recept
Jan Bruhn och hans forskarteam vid Uppsala universitet har undersökt recepten i Rutiga kokboken, en vanlig kokbok som finns i många hem. De ville se om erfarenheten att en grönsaksbaserad kost minskar besvären för patienter med rematoid artrit kan bero på att växter har antiinflammatorisk effekt. Efter att ha gått igenom tidigare vetenskapliga studier kring de enskilda växterna som användes i recepten fann de att 1/3 del av grönsakerna som finns med i den svenska husmanskosten i Rutiga kokboken har antiinflammatorisk effekt. Köttprodukter visade sig huvudsakligen ha stimulerande effekt på inflammationer. Det skulle alltså bekräfta reumatiska patienters upplevelse av mindre smärta med en kost utan kött. Och öppna möjligheten för förebyggande råd eller behandling av patienter med inflammatoriska sjukdomar.

Resultaten bekräftas av norska rön. Jan Oivind Moskaug vid Institute for nutrition research vid Oslo universitet har efter ett flertal studier kommit till slutsatsen att vegetabilisk kost minskar risken för sjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar, icke insulinberoende diabetes och högt blodtryck. Han och hans team antar att anledningen är att antioxidanterna reducerar de fria radikalerna. Moskaug har gjort studier på möss för att se om en kost på grönsaker och frukt påverkar genernas försvar. Antioxidanterna hos möss som levt på broccolidiet visade sig vara mer aggressiva mot cancerceller än andra celler, vilket skulle bekräfta hypotesen om antioxidanternas förmåga att angripa de fria radikalerna.

Varierad kost viktig
Men det gäller att välja en varierad kost för att bygga upp sitt
försvar mot sjukdomar. Uppmaningen att äta fem frukt- och grönsaksmål per dag säger inte så mycket, menar Jan Oivind Moskaug. Bär som smultron, svarta vinbär, blåbär och bigarråer gynnar kroppens antioxidanter mer än äpplen och grönsaker. I sina undersökningar har institutet även gjort kliniska studier på människor och funnit att grönsaker och all frukt (utom citrusfrukter) och kosttillskottet betakaroten har skyddande effekt på lungcancerpatienter. Citrusfrukter, ost och mjölk har däremot en ökande effekt.

Betakarotenets goda egenskaper behöver inte betyda att det är riskfritt att äta det som kostillskott, menar Moskaug. Tvärtom har flera studier visat att höga doser betakaroten ökade dödligheten bland lungcancerpatienter. Därför måste man vara försiktig med att använda en enda komponent i höga doser bara för att forskare konstaterat att den har en positiv effekt på kroppens försvar.

Vanlig morot för betakaroten
– Det finns så mycket vi inte vet ännu om hur olika näringsämnen samarbetar. Därför är det bästa fortfarande att äta en näringsriktigt sammansatt kost och få i sig betakarotenet genom att äta en vanlig morot, helst kokt med lite fett för att underlätta upptaget, sa Jan Oivind Moskaug nyligen vid en
konferens om functional foods i Göteborg.

Inom livsmedelsindustrin är man pigg på att använda de senaste forskningsresultaten, som underlag för att skapa nya produkter. De flesta av varorna inom mervärdesmaten är framtagna mot vissa sjukdomar, men nu kommer allt fler produkter som vänder sig till friska som vill förebygga sjukdom. En målgrupp som intresserar är småbarnen, som ofta drabbas av infektioner.

I en finsk studie ville man undersöka om mjölk som innehöll lactobacillus rhamonosus gg, som stimulerar immunförsvaret, kunde minska infektionerna hos barn. 600 barn mellan ett och sex år fick under sju månader dagligen 2,5 dl mjölk, hälften med den probiotiska lactobacillus gg tillsatt i mjölk, hälften fick vanlig mjölk. Resultaten visade att 17 procent färre blev sjuka i gruppen som fick bakterien. Barnen stod emot sjukdomar bättre, fick färre sjukdagar, färre komplikationer och färre antibiotikakurer. En enkel och billig metod att minska infektionerna hos en utsatt grupp – småbarnen. En artikel om studien publiceras inom kort i British Journal of Medicin.

Sill nästa stora produkt
Annan vardagsmat som förväntas bli nästa stora industriprodukt inom functional foods är sill. Det hoppas de forskare och företagare på Tjörn som med vetenskapliga studier som stöd vill lansera sill som mat med mer än näring.

Men ju fetare en fisk är desto känsligare är den. För att kunna tillgodogöra sig fiskfettet är hanteringen från fångst till tilllagning oerhört viktig, visar forskning som sik, Institutet för livsmedel och bioteknik, och Chalmers har gjort. Att skölja fisken i vatten, utsätta den för luftens syre eller stark hetta minskar nivån av Omega 3 drastiskt.

Lästips om mervärdesmat:
Maten som botar. Per Ove Lind
Functional foods – matens helande kraft.
Vicki Egson & Ian Marber
Mat är bästa medicinen. Naturens eget apotek från A till Ö. 
Jean Carper