Mentorn visar vägen in i yrket
De nyexaminerade röntgensjuksköterskorna Saadet Ziyanak och Karin Alpner Stampe tycker att tiden med mentorn och kollegan Kristina Andersson (i mitten) har gjort att de kommit in snabbare i yrket. Foto: Tomas Ohlsson
Ny i yrket

Mentorn visar vägen in i yrket

Våga fråga och ta chansen att tanka din mentor på så mycket kunskap och erfarenhet som möjligt. Så beskriver två nyexaminerade röntgensjuksköterskor nyttan med att få ett introduktionsår på första jobbet.

Vårdfokus har träffat dem på distans: två nyexaminerade röntgensjuksköterskor och deras mentor Kristina Andersson vid röntgenavdelningen, Kungälvs sjukhus. Kristina har 38 års erfarenhet som röntgensjuksköterska men tycker ändå att hon har lärt sig mycket av sina adepter.

— Det gäller både yrkesmässigt och mig själv. De har gett tillbaka väldigt mycket och utvecklat min kompetens. När jag började var inte allt så automatiserat som det är i dag och jag var inte så inspårad i tekniken som mina adepter. Tekniken går framåt hela tiden, säger Kristina Andersson.

Mentorsprojektet startade förra året och är ett initiativ från Västra Götalandsregionen. Syftet är dels att försöka få äldre sjuksköterskor att stanna kvar längre i yrket, eftersom det är ganska vanligt att man försöker gå tidigare i pension. Men också att få nya att inte lämna efter några år. Som mentor kan äldre medarbetare dela med sig av erfarenhet och yrkeskunskap, och ge stöd till nya kollegor att utveckla sin kompetens.

Våga fråga ger säkerhet

Adepterna, de nyexaminerade röntgensjuksköterskorna Karin Alpner Stampe och Saadet Ziyanak, anser att möjligheten att ställa frågor är det mest värdefulla med att ha en mentor.

Jag är en duktigare röntgensjuksköterska nu, och mer villig att ta till mig andras tips.

Karin Alpner Stampe, röntgensjuksköterska

— Förut ville jag inte störa mina kollegor och inte fråga för mycket. Men när du vågar fråga får du del av andras tips och råd, och det ger en säkerhet. Vår mentor är också där för oss, tar ett stort ansvar och tar reda på svar på våra frågor, säger Karin Alpner Stampe, röntgensjuksköterska sedan drygt ett år och som först var skeptiskt till projektet.

— Jag tänkte ”Varför ska jag börja med det här?”, men är tacksam över att jag gjorde det. Jag är en duktigare röntgensjuksköterska nu, och mer villig att ta till mig andras tips. Det har blivit lättare att se vad jag inte är bra på, fortsätter hon.

Karins och Saadets bästa tips till dig som har en mentor

  • Var lyhörd och öppen.
  • Testa och ge det en chans.
  • Var villig att ta till dig kunskap och lära dig.
  • Ta reda på vilken nytta du har av samarbetet.
  • Lär känna din mentor och specialinriktningen.
  • Avsätt tid för att träffa din mentor.
  • Fokusera på hur du vill gå vidare och vilka delar du behöver vidareutveckla.
  • Ta hjälp av din mentor för din vidareutbildning.
Karin Alpner Stampe, röntgensjuksköterska

Hennes kollega Saadet Ziyanak håller med.

— Jag har fått bekräftelse på mina kunskaper och är mer trygg i jobbet. Mitt självförtroende har ökat och jag har utvecklats snabbare, säger Saadet Ziyanak.

Samtal var tredje vecka

Mentorn Kristina Andersson ser projektet som ett gemensamt arbete och ett kunskapsutbyte, där de utvecklas tillsammans. Själva starten var lite trevande, för det fanns ingen checklista att utgå från. Hon bokade in ett möte med sina adepter, där de tillsammans tog reda på hur de skulle gå vidare.

— Projektet ger adepterna en introduktion som inte riktigt hinns med annars, säger hon.

Kristina Andersson, röntgensjuksköterska
– Jag vill visa adepterna att det finns flera olika sätt att ta bilder och lära sig tänka i andra spår, säger mentorn Kristina Andersson.

Första mötet mellan adept och mentor handlade om att lära känna varandra, både privat och i yrkesrollen. Karin Alpner Stampe berättar att hennes mentor Kristina Andersson tog det ett steg längre och sa: ”Jag vill att du ska känna dig trygg med mig.” De har samtal var tredje vecka. Kristina Andersson inleder med att fråga ”Hur mår du?” och det ger Karin Alpner Stampe ett tillfälle att prata om läget på jobbet och hur hon känner sig.

— Det har blivit en ventil för mig. Min mentor ställer frågan på riktigt, och då kan jag svara ärligt för det finns någon som har tid och lyssnar, menar Karin Alpner Stampe.

— Jag tycker det är viktigt med förtroende, att vara fokuserad. Du måste kunna skapa ett förtroende när du träffar patienten. Om du inte gör det så får du inte bra bilder, svarar Kristina Andersson.

Bättre bildkvalitet

På onsdagar har hon schemalagd tid som mentor och finns tillgänglig för sina adepter på avdelningen. Avdelningen har totalt sex adepter och tre mentorer. Det är ett tufft arbetsklimat med ett stort patientflöde, som blivit mer påtagligt under coronapandemin med ökad sjukfrånvaro bland kollegorna.

— Vi har lärt oss att ta det mer sporadiskt, när behov och möjligheter uppstår. Jag vill visa adepterna att det finns flera olika sätt att ta bilder och lära sig tänka i andra spår. Då bör man också få tillfälle att öva och prova på det själv, säger Kristina Andersson.

Fakta: ”Senior kompetens”

  • Pilotprojekt 2020—2023 inom Västra Götalandsregionen.
  • Startade 1 juni 2020.
  • Total budget 42 miljoner i form av stimulansmedel för verksamheten.
  • För sjuksköterskor, undersköterskor och läkare med flera inom sluten- och öppenvård.
  • Hittills projekt inom röntgen, kirurg, ortopedi och psykiatri på sjukhus.
  • Anställda i åldern 55—68 år är mentorer för nyanställda inom regionen.
  • 175 mentorer medverkar. 40 har påbörjat sitt uppdrag.
  • Varje mentor har 1—4 adepter under ett år.

Som adept krävs det att man bryr sig och är engagerad. Kristina Andersson menar att alla blivit mer kvalitetsmedvetna, och att bildkvaliteten på röntgenbilderna är bättre. Karin Alpner Stampe tillägger att hon inte längre behöver fråga läkarna om bilderna är bra. Inom mentorsprojektet har hon och hennes kollega kunnat träna på bild­optimering och fått lära sig mer om olika undersökningar vid olika maskiner, något som sällan brukar vara möjligt.

— När vi tar bilder ska vi tänka på stråldosmängden för patienten, men hur optimerar man den? När jag började på avdelningen var mitt fokus på bra bildkvalitet. Men hur löser jag det när en patient inte kan stå rakt? Det är exempel på sådant som jag lärt mig under projektet, säger Karin Alpner Stampe.

Tema: Ny i yrket

Kunskapstörst

Hur långt hinner man i ett sådant här projekt? Tillräckligt långt, tycker alla tre. Kristina Andersson menar att det är en annan mentalitet på avdelningen, att de blivit mer lyhörda och mer toleranta som grupp. De har blivit mer kunskapstörstande.

— Tidigare hade vi torsdagsmöten där vi tog upp tips och trix. Det tror jag vi kommer att börja med igen. Jag ser inget stopp framöver, oavsett finansiering utifrån. På avdelningen ska vi fortsätta och bygga vidare på vårt projekt, som går ut i sommar, säger hon.

Exempel på fler projekt

  • I Region Västerbotten ska nyutbildade sjuksköterskor, som arbetat kortare tid än 12 månader, gå ett introduktionsår inom olika utbildningsblock. Den första gruppen omfattar 96 sjuksköterskor.
  • Ett annat är ”Professionssteget”, ett program för professionsutveckling och lärande vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, som startade 2018. Resultatet visar att det bidrar till en bättre arbetsmiljö. Sedan lanseringen har 300 sjuksköterskor deltagit. Alla nya sjuksköterskor inom Akademiska kommer att vara med i programmet.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida