Mer inflytande ska ge friskare svenskar

Folkhälsokommittén målar i sitt andra betänkande upp en vision av ett hälsovänligt Sverige som ligger långt från dagens verklighet.

I början av december överlämnade Nationella folkhälsokommittén i sitt betänkande Hälsa på lika villkor – andra steget mot nationella folkhälsomål (sou 1999:137) till socialministern. Betänkandet innehåller kommitténs vision av ett hälsovänligt samhälle och strategier för att nå dit.

Med ett hälsovänligt samhälle menar folkhälsokommittén ett samhälle som ger alla människor likvärdiga möjligheter att påverka både egna och gemensamma orsaker till och konsekvenserna av sjukdom och ohälsa.

I det samhället har alla människor möjlighet att handskas med livets utmaningar och ta ett eget ansvar för den hälsa som kan påverkas av individen. Ojämlika levnadsförhållanden, osunda miljöer och annat i miljön som skapar fysisk och psykisk ohälsa, har till stor del undanröjts.

Målet nått om tio år?
Om tio år ska vi vara där. Kommittén formulerar åtta övergripande strategier för att nå dit: Den sociala miljön och solidariteten ska stärkas i samhället. Möjligheterna till integration på arbetsmarknaden ska öka och utslagningen minska.

Människors inflytande och trygghet i arbetslivet ska öka. Genom kompenserande stöd och genom att minska segregationen ska barn och ungdomar få likvärdiga förutsättningar i livet.
Äldre personer och långvarigt sjuka eller funktionshindrade ska kunna forma sina liv efter behov. Miljöer ska skapas för en hållbar hälsoutveckling och solidariteten öka med dem som är sårbara för livsstilar.

Kommittén påpekar att den enskilda individen, i sin familj och med sitt nätverk, har ett grundläggande ansvar för sin egen hälsa, och att föräldrar och andra vuxna har ett ansvar att vara förebilder för de unga.

Om individer och familjer har tillräckliga ekonomiska och sociala resurser att styra sina egna liv, och om hälso- och samhällspolitiken utformas med individens behov av integritet som grund, anser kommittén att möjligheterna att ta detta ansvar ökar.

Samhället ansvarar för att skapa stödjande strukturer som bevarar, skyddar och förbättrar befolkningens hälsa, informerar om risk- och friskfaktorer och förebyggger, skjuter upp och minskar konsekvenserna av sjukdom.

Medellivslängden ökar
Förslagen i betänkandet bygger på kommitténs analys av hur folkhälsan utvecklats och hur den påverkas av förändringar i samhället.

Medellivslängden ökar. Mellan 1986 och 1996 ökade den med 2,2 år (och man antar att den har ökat med ytterligare två år fram till år 2010). Samtidigt finns den sociala ojämlikheten i hälsa kvar som yttrade sig i att de sociala skillnaderna i dödlighet ökade under 1960- och -70-talen. Till det kommer att de psykiska och psykosomatiska besvären ökar i nästan alla åldersgrupper.

Nationella folkhälsokommittén arbetar på regeringens uppdrag. I mars 1998 lämnades betänkandet Hur ska Sverige må bättre – första steget mot nationella folkhälsomål (sou 1998:43). Där presenterades utgångspunkter och principer som kommittén ansåg borde vara vägledande då nationella folkhälsomål och strategier ska formuleras.

Men betänkandet innehåller inte bara bilder av hur de framtida hälsopolitiska målen kan se ut. Det ställer också frågor som kommittén vill diskutera med de 370 remissinstanser, och andra intresserade, som tar ställning till betänkandet:

Är nollvisioner bra? Hur formulerar man mål om fysisk aktivitet och fett i kosten utan att det upplevs som pekpinnar?  Hur påverkas våra sömnvanor av det förändrade samhälle där tv-kanaler ständigt sänder och livsmedelsbutiker är öppna dygnet runt? Är det orealistiskt att bygga hälsopolitiska insatser på ett traditionellt familjemönster? Borde samhället främja och stötta föräldraskapet – som man aldrig ska kunna avsäga sig?

Slutbetänkandet ska lämnas till regeringen tidigt i höst.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida