Mer kontorsjobb och mindre tid med elever får skolsköterskor att sluta
Journalföring, skanning, påminnelser om medgivande till vaccination. Skolsköterskans arbetsdag går i allt högre grad åt till kontorsarbete och varje år slutar 20-25 procent av skolsköterskorna i Stockholms stad. Där driver Vårdförbundet intensivt frågan om ett maxtak för antal elever.
Ett par elever i tioårsåldern stannar nyfiket till vid Athena Karapidaki, som jobbar sin första vecka som skolsköterska på Husbygårdsskolan i Husby i nordvästra Stockholm.
– Är du skolsköterska? undrar de ivrigt och hon bekräftar att det är hon.
Riktigt stämmer det inte, eftersom hon egentligen är sjuksköterska, utan den specialistutbildning som krävs för att vara behörig skolsköterska.
Som vikarierande skolsköterska gör hon de delar av basprogrammet som inte kräver den särskilda behörigheten.
När hennes företrädare för flera månader sedan lämnade sitt arbete och skolans rektor febrilt försökte rekrytera en skolsköterska, hittade de ingen behörig sökande. Inte ens hos de fem bemanningsföretagen som är upphandlade av Stockholm stad.
Skolsköterskor: Beslut från kongressen 2018 – hur gick det sen?
Snart är det dags för Vårdförbundets kongress 2022, där inriktning, val av förbundsstyrelse och beslut ska klubbas igenom. Men hur har Vårdförbundet jobbat för att förverkliga de beslut som fattades vid kongressen 2018?
I en serie artiklar riktar Vårdfokus ljuset på några av besluten och ser vad som hände sedan.
Ett beslut var att "ge förbundsstyrelsen i uppdrag att skyndsamt påbörja arbetet med att se över Vårdförbundets politik inom elevhälsan tillsammans med sakkunniga skolsköterskor”.
Athena Karapidaki är uppvuxen i Husby och när hennes storebror, som är lärare på skolan, beskrev situationen tog hon tillfälle att söka tjänsten. Efter tre dagar på nya jobbet stortrivs hon med det smittande engagemanget i Husbygårdsskolans elevhälsoteam.
– Man känner att de verkligen bryr sig om eleverna, säger Athena Karapidaki, som nu jobbar på skolan en dag i veckan och kombinerar det med det arbete som sjuksköterska i beroendevården.
Dubbla journalsystem
Hon slår sig ned framför datorn, fokuserar blicken framför skärmen och går igenom det som ska uträttas under dagen. Även om hon trivs med elevkontakten har hon redan förstått att jobbet innebär en hel del administration. Eftersom region och kommun inte har samma journalsystem kan ett remissvar från regionen inte föras in digitalt i kommunens system, utan måste skickas på papper och sedan skannas in.
Numera ska också minsta samtal som skolsköterskan har med elever registreras.
– Varenda liten insats ska dokumenteras. På ett sätt är det ju viktigt att ha dokumenterat material för eventuella utredningar och utvärderingar. Men det tar tid från kontakten med eleverna, säger Athena Karapidaki.
Utifrån de signaler hon fått från sina kollegor vid barnakuten vet hon att det inte är så populärt att jobba i öppenvården, särskilt inte på skola.
– Man tänker att det är som ett kontorsarbete, säger hon.
”Enorm administration”
Hennes bild bekräftas av flera skolsköterskor som Vårdfokus talar med i Stockholms stad. Arbetet som skolsköterska innebär mycket mer administration nu än för bara några år sedan, enligt Mari Svensson, skolsköterska vid Tomtebergaskolan i Huddinge.
Vad är det som gör att administrationen vuxit så?
– Mycket beror på att olika kommuner har olika journalsystem. Man behöver ofta skriva ut och skicka journalen i stället för att exportera digitalt. Den administrativa bördan har ökat enormt och det läggs hela tiden till nya uppgifter på oss skolsköterskor. I nuläget är det svårt för oss att arbeta förebyggande och främjande i den omfattning som behövs, säger Mari Svensson.
Ett tak för antalet elever per skolsköterska vore rimligt, tycker hon.
– Nu blir det i hög grad upp till rektor att avgöra hur många elever en skolsköterska ska klara, och det blir väldigt ojämnt på olika skolor.
Men det exakta elevantalet per skolsköterska är inte helt avgörande. Att väga in socioekonomiska värden är också relevant, betonar Anette Grafström, skolsköterska vid en skola i södra Stockholm.
– Det handlar om ”vårdtyngd” bland eleverna på skolan. Vid skolor där man vet var barnen gått på barnavårdscentral, eller där man snabbt får föräldrarnas medgivande om vaccination, har man tid att vinna, jämfört med om man måste fråga vårdnadshavare upprepade gånger, säger hon till Vårdfokus.
Allt ska dokumenteras i journalen och många gånger krävs tolkhjälp, som i sin tur genererar ännu mer tid och administration.
– All denna administration tas ju från aktiv tid med elever, säger Anette Grafström.
Krävs specialistutbildning
För att bli skolsköterska behövs utbildning till legitimerad sjuksköterska, därefter specialistutbildning med inriktning barn och ungdom, distriktssköterska eller skolsköterska.
Enligt skollagen ska det för elevhälsans medicinska insats finnas tillgång till skolsköterska. Men ingen reglering finns om antalet elever som en skolsköterska ska ansvara för. I stället ska det, enligt hälso- och sjukvårdslagen, finnas ”den personal som behövs för att god vård ska kunna ges”.
Tillgång ska finnas till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator för medicinska, psykologiska och psykosociala insatser. Elever ska erbjudas hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. I hälsobesöken ingår att bedöma elevens allmänna hälsotillstånd, tillväxt utveckling och inlärning och de ger också möjlighet för eleven att diskutera sin hälsa med skolsköterskan.
Källor: Socialstyrelsen och Skolverket
Lokal avdelning vill ha maxtak
Lokalt har Vårdförbundet under flera år i Stockholms stads budget yrkat på ett maxtak på 430 elever per skolsköterska, och – om området är tungt socioekonomiskt – ett lägre antal elever. Det berättar Anneli Johansson, ordförande i Vårdförbundets avdelning Stockholms stad.
– Fler och fler uppgifter läggs på skolsköterskor. Men man tar aldrig bort något, säger hon.
I en rapport som ingick i den statliga offentliga utredningen (SOU 2021:11) om elevers möjlighet att nå kunskapskraven, finns enligt Anneli Johansson tillräckligt underlag för att sätta ett tak på maximalt 430 elever per skolsköterska. I Stockholm stad håller endast 19 skolor av 190 det måttet, enligt en kartläggning som Vårdförbundets avdelning i Stockholms stad har gjort.
– Vi har också uppvaktat skolborgarrådet i denna fråga, berättar Anneli Johansson.
Till svar får de vaga löften om att ta frågan vidare. Anneli Johansson tycker sig trots allt skönja myrsteg framåt.
– Även om vi inte får igenom våra yrkanden i stadens budget ser vi ändå att man tar till sig av det vi säger. Visst, de hänvisar till våra stadsdelar eller förvaltningar och vill att vi ska lägga våra yrkanden där. Det gör vi, och i verksamhetsplanen som sedan kommer ut har jag känt igen våra formuleringar.
Begär ni inte mer agerande än att plagiera en problemformulering?
– Detta är en envis och lång väg att gå, säger Anneli Johansson.
Många slutar
Mängden uppgifter som läggs till skolsköterskans uppdrag får många att lämna yrket, menar hon. Varje år väljer 20-25 procent av skolsköterskorna i Stockholm stad att sluta.
Om skolsköterskorna är så få, hur ska man kunna införa ett maxtak för elevantal?
– Göra yrket mer attraktivt och skapa karriärmöjligheter, som möjlighet till uppdrag centralt eller att bli handledare, säger Anneli Johansson.
Hon efterlyser också en ökad lönespridning. Som ensam skolsköterska är man i minoritet och de större yrkesgrupperna får mer plats i lönerevisionen.
”Rektor ser lokala behov”
Isabel Smedberg-Palmqvist (L), skolborgarråd i Stockholms stad, tycker däremot inte att det är stadens uppgift att besluta om maxtak.
– Alla elevhälsoteam ska ha tillgång till alla funktioner. Men det är rektor som ser de lokala behoven och som avgör hur mycket elevhälsokompetens som behövs. Vissa skolor kanske behöver fler psykologer, andra behöver fler kuratorer eller skolsköterskor. Stadens rektorer är bäst lämpade att avgöra hur mycket som behövs av respektive funktion, uppger hon för Vårdfokus.
”Svårt förstå hur stort basprogrammet är”
Magnus Duvnäs, rektor på Husbygårdsskolan, tycker däremot att tydliga rekommendationer för antal elever per skolsköterska vore rimligt.
– Det är annars lätt att som rektor inte förstå hur stort basprogrammet är. Det känns som om regionens vårdplan lägger väldigt mycket på skolsköterskan, säger han.
Husbygårdsskolan har inte ett ovanligt högt elevantal, det ligger kring 460, många andra skolor har det dubbla antalet elever per skolsköterska. En stor del av skolsköterskans tid går dock till att ordna medgivande till journal och vaccination. På en skola med stor omsättning och stor in- och utflyttning kan det vara svårt att få in de påskrifter som krävs, poängterar Magnus Duvnäs.
– Föräldrar kanske tänker att barnen bara är här tillfälligt. Då är prioriteringen inte att man ska skriva på ett papper för att vi ska rekvirera en journal från en tidigare skola, säger han.
Visst är också det en del av skolsköterskans uppdrag.
– Men nu tar det grundläggande basprogrammet med hälsokontroll och vaccinationer huvuddelen av skolsköterskans tid. Att skolsköterskan är med i arbetet i hur man stöttar en elev som inte mår bra finns det inte riktigt utrymme för här.
Kopplar yrket till administration
Till sommaren går Athena Karapidakis vikariat ut, och Husbygårdsskolan har slutligen fått tag i en behörig skolsköterska.
Men bristen på skolsköterskor i Stockholms stad kvarstår. Enligt Athena Karapidaki beror det till stor del på att yrket numera associeras till administration.
– När man väljer att blir sjuksköterska eller skolsköterska tänker man nog knappast att man ska sitta och skriva hela dagen, säger hon.