Mer tid för patienten men inte för personalen vid akut stroke

Forskare vid Karolinska institutet i Stockholm har visat att tidsramen för trombolysbehandling av akut stroke kan utvidgas utan fara för patienten. Men det innebär inte att personalen kan ta det lugnare.

1 december 2008

Vid en stroke som har orsakats av en blodpropp i hjärnan upplever i regel patienten inga smärtor. Det får inte tolkas som att det är mindre bråttom att behandla patienten.

Det här är någonting som har inpräntats bland vårdpersonalen i Stockholm där projektet Hasta, för akut omhändertagande av stroke­patienter, startade i våras. Sedan dess har antalet patienter som har kunnat behandlas med trombolys fördubblats, från cirka 10 till närmare 20 trombolyser per månad.

Hastaprojektet har också lett till att ambulanserna i Stockholm från och med november i år kör alla stroke­patienter som insjuknat inom sex timmar med högsta prioritet.

– Många är inte medvetna om att strokepatienterna kräver ett lika snabbt omhändertagande som vid hjärtinfarkt. Varje minut som går med ett tilltäppt kärl dör två miljoner nervceller i hjärnan.

Det säger Nils Wahlgren, professor vid Karolinska institutet och en av de ledande forskarna vad avser behandling av akut stroke. På 90-talet var han svensk koordinator för de två första Ecass-studierna, European cooperative acute stroke study. Tillsammans med ett par andra internationella studier visade dessa att trombolys verkligen fungerar, framför allt om det görs inom tre timmar efter insjuknandet.

Risken vid trombolysbehandling är att patienterna börjar blöda. När de olika studierna slogs samman fanns det data som talade för att nyttan med trombolys övervägde riskerna ända upp till 4,5 timmar.

Men när den europeiska läkemedelsmyndigheten Emea i början av 2000-talet beslutade att godkänna behandlingen sattes gränsen vid tre timmar. För att kunna följa upp patienterna beslutade Emea samtidigt att alla som får trombolysbehandling i Europa ska registreras i det svensk­initierade strokenätverket Sits, Safe implementation of treatments in stroke.

I dag ingår ett 40-tal länder, vars databas fram till i dag innehåller data från nära 22 000 patienter. Ett andra villkor från eu var att det skulle göras en placebokontrollerad studie av vilken effekt trombolys har mellan tre upp till 4,5 timmar efter insjuknande.

I september i år publicerades studieresultat från dels Sits, dels en tredje Ecass-studie. Båda visade att det är meningsfullt att ge trombolysbehandling upp till 4,5 timmar efter insjuknandet.

– Jag tror att vi nu kommer att få se en mycket stark ökning av antalet trombolysbehandlingar. På flera större sjukhus, bland annat här på Karolinska universitetssjukhuset, har hittills mellan fem och tio procent av alla patienter som har fått en propp i hjärnan behandlats med trombolys. I landet som helhet skulle jag tro att handlar om tre till fyra procent.

Flest behandlingar görs på universitetsorterna där det finns en bra infrastruktur för att ta hand om strokepatienter, säger Nils Wahlgren som suttit med i ledningen för båda studierna.

Med infrastruktur menar han bland annat att det finns strokeenheter med specialutbildad personal. Där vet personalen vilka symtom som det är viktigt att hålla koll på för att inte patienten ska försämras eller drabbas av en ny stroke, vilken nutrition som passar just strokepatienten och hur komplikationer som exempelvis djup ventrombos bäst förebyggs.

Nils Wahlgren lyfter också fram Karolinska universitetssjukhusets sjuksköterskeledda strokemottagning som ett föredöme när det gäller att hålla koll på patienterna i efterförloppet. Efter utskrivningen följs samtliga patienter upp inom 14 dagar.

Riktlinjer
I mitten av november i år ändrades de europeiska riktlinjerna för inom vilken tidsram trombolysbehandling bör ges vid stroke till 4,5 timmar.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida