Migrän – om att fastna i det mörka rummet
Dunkande huvud. En avgiftning och 31 sprutor botox. Psykologen Celia Svedhem är aktuell med en ny bok om migrän. Själv hade hon så ont att hon kröp på golvet. I åratal sökte hon sätt att bota sin intensiva huvudvärk. Som tröst upptäcker hon att historiska giganter som Nietzsche och Freud också lidit av sjukdomen.
Du kommer nu ut med boken ”Det mörka rummet”. Migrän är en neurologisk sjukdom. Vad vet man i dag?
– Man vet ju fortfarande inte säkert vad som orsakar migrän. Man vet att det händer väldigt mycket i hjärnan vid ett anfall, både hormoner, blodkärl och nervsystem är inblandade.
Hur var det att själv ha nästan daglig migrän?
– Det gjorde livet svårt. All tid jag kom åt spenderade jag i ett tyst släckt rum. Det var väldigt sorgligt – det kändes som jag missade själva livet. Samtidigt var mina barn små, så det gick inte att ligga alltför mycket i det där mörka rummet. Så jag levde med öronproppar och solglasögon för att dämpa ljus och ljud som gjorde smärtan värre.
Vad gjorde du för att försöka bota och lindra migränen?
– Jag gick in för att prova en sak i taget. Jag försökte systematiskt beta av olika livsstilsförändringar, mediciner och botox och utvärdera resultatet.
Fick du rätt hjälp av vården?
– Man måste vara drivande själv – för att få återbesök på vårdcentralen och tid hos neurologen. Vården är väldigt uppdelad. På neurologen har jag träffat en neurolog, men all övrig vård, som kost, träning, psykoterapi och så vidare har jag fått söka kunskap om och betala för själv. Det har också funnits en attityd av att jag nog överdriver.
– Migränvården behöver en bredare, holistisk syn med samordning. Kanske kan sjuksköterskorna vara samordnare.
Vad ska man tänka på gällande läkemedel, du själv behövde ju avgiftas?
– För mycket smärtstillande tabletter kan orsaka läkemedelsinducerad huvudvärk. Det var primärvården okunniga om. Så förutom själva migränanfallen hade jag under en period en ständig huvudvärk som låg som ett lock ovanpå alltihop. En specialist fick börja med att göra mig helt fri från alla smärtstillande under en period.
Vad menar du med att personer med migrän behöver tänka sig två axlar?
– Man behöver jobba för att bli friskare, men också för att till viss del anpassa sitt liv till sin verklighet. Det kan vara genom att sänka krav på sig själv och prioritera var man lägger sin begränsade energi.
Varför trodde du själv många år enbart på medicinsk behandling?
– Min neurolog var tydlig med att migrän är en neurologisk sjukdom. Det finns ingen vårdrekommendation för psykoterapi för migrän. En växande mängd forskning tyder på att vid komplicerad kronisk smärta så behövs multiprofessionell behandling. Men så är inte migränvården alls organiserad.
Hur blev du bättre?
– Jag tror att det varit en kombination av det nya, moderna läkemedlet, en mindre stressig vardag och ISTDP-terapi (intensive short-term dynamic psychotherapy).
Berätta hur det fysiologiska och psykologiska antas hänga ihop?
– Forskning tyder på att neuroticism är en av en rad riskfaktorer för migrän. En annan är att alltmer forskning tyder på att fysisk och psykisk smärta delar neurologisk krets i hjärnan. Så om man bearbetar psykisk smärta, så kan man på så viss också komma åt fysisk smärta!
Du berättar om Virginia Woolf, Richard Wagner, Friedrich Nietzsche, Sigmund Freud. Varför intresserar du dig för kända personer med migrän?
– Jag hörde eländeshistorier om personer som legat med migrän i sovrummet i många år. Jag behövde få höra något mer hoppingivande. Jag ville hitta en väg till hur man kunde leva ett liv där mer än migränen fick plats. Jag började läsa om personer som haft migrän men ändå lyckats åstadkomma rena stordåd!