”Mikroskopet blir inte omodernt”
Hur ska vi använda moderna mikrobiologiska metoder? Vilka principer styr när vi utvecklar dem? Det som är modernt, är ju det som är ”i tiden”. Men är det nödvändigtvis det rätta?
Vivianne Sundqvist ställer en rad frågor och uppmanar sina kolleger inom den mikrobiologiska diagnostiken till aktiv debatt om utveckling och framtid.
Att patienter inte ska drabbas av infektioner är utgångspunkten, men när nya diagnostiska metoder nu tas fram styr naturligtvis även hälsoekonomiska aspekter. Nya metoder som nukleinsyreamplifiering, exempelvis PCR, har en extremt hög känslighet.
– Ja, vi får allt skarpare verktyg. Vi kan påvisa virus och virusantigener både intra- och extracellulärt. Vi kan finna antikroppar som känner igen ett mycket litet antal aminosyror.
– Men är det alltid nödvändigt att ta till de mest känsliga metoderna? frågar sig Vivianne. Det beror på vilken frågeställning man har. Vad är det vi söker?
Herpesvirus
Själv har hon forskat om herpesvirus som förekommer hos 80 procent av alla vuxna. Men långt ifrån alla dessa har tecken på aktiv infektion.
– Vi kan inte enbart söka efter hög känslighet, vi måste också söka efter rätt känslighet. En känslighet som visar att det är en aktiv sjukdom.
Från fabrikanter av diagnostiska test, utvecklas idag tester och testdesign, där grovt talat vem som helst ska kunna kan läsa av färgomslag i ett provrör eller på en sticka.
Det kanske kan verka effektivt, men vad förloras på vägen? Och vem efterfrågar egentligen förmågan att utföra flera hundra test i timmen?
– Det måste finnas en balans mellan behov och effektivitet om inte diagnostiken ska bli alltför kommersiellt styrd.
Vivianne vill påminna om mikroskopets roll – den klassiska symbolen för mikrobiologi, ett redskap som inte blir omodernt. Hon leder oss för ett ögonblick till de delar av värlen där vatten och elektricitetskrävande metoder är omöjliga att förlita sig på. I stora delar av Afrika är exempelvis TB-diagnostik helt beroende av mikroskopi.
Värna om kunskapen
– Vi måste värna om den kunskap som finns i vår kår, avslutar Vivianne Sundqvist som är biomedicinsk analytiker och doktor i medicinsk vetenskap.
– Vi måste göra korrekta bedömningar och utarbeta enkla, riktiga metoder med patientens bästa i fokus.