granskning: Sena cancerdiagnoser

Ministern om granskningen: Tar uppgifterna på stort allvar

Ministern om granskningen: Tar uppgifterna på stort allvar
Acko Ankarberg Johansson (KD) sjukvårdsminister. Foto: Anders G Warne

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) säger att ingen ska behöva få en senare cancerdiagnos på grund av brister i vården. Regeringen ser nu över cancerstrategin och tar ett helhetsgrepp om cancervården, där mångmiljardbelopp utlovas.

Vårdfokus granskning visar att det totalt sett inte skett någon omfördelning från senare till tidigare stadier under perioden 2015–2021 för nio undersökta cancerdiagnoser. För fem diagnoser har andelen patienter som upptäcks i ett sent stadium ökat. Samtidigt sker varje år hundratals misstag som fördröjer diagnos och behandling.

Vårdfokus har sökt sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson för en kommentar. Hon har valt att svara skriftligen på våra frågor.

– Jag tar uppgifterna i granskningen på stort allvar. Ingen ska behöva få en senare diagnos på grund av feltolkningar eller bristande samverkan inom vården. Sverige har i dag en av de högsta andelarna canceröverlevare i EU och så ska det förbli.

Hur ser du på att andelen sena cancerdiagnoser, för de undersökta diagnoserna, tycks ha minskat bland män men ökat bland kvinnor?

– Hälso- och sjukvården ska vara jämlik, den ska inte variera beroende på kön. Som ni lyfter i er granskning är det i dag för tidigt att se om utvecklingen är en långsiktig trend eller om det beror på naturliga variationer. Oberoende detta finns det alltid möjlighet till förbättring, det är något vi kommer att arbeta för.

Satsningen på standardiserade vårdförlopp, SVF, har kostat staten minst 3,6 miljarder kronor. Den har hittills haft blandad effekt. Hur ser du på det?

– SVF implementerades med avsikt att minska onödig väntan och oro för patienterna, minska ojämlikheten och korta väntetiderna. Jag är stolt över att patienternas upplevelse av SVF kontinuerligt förbättras varje år, trots redan höga resultat. En av de aspekter av SVF som rankas särskilt högt är kontinuiteten och koordineringen.

När det gäller kortade väntetider och fortsatt ojämlikhet behövs vidare arbete, enligt sjukvårdsministern. I dag är efterföljandet av ledtiderna de lägsta någonsin, bland annat till följd av ett uppdämt vårdbehov efter pandemin och kompetensbrist inom nyckelspecialiteter.

– För att motverka detta har regeringen, utöver det fortsatta arbetet med SVF, gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till en plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Regeringen har även gett E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för nationell vårdförmedling. Initialt fokus ska vara på de vanligaste cancerdiagnoserna.

Finns det planer på att närmare utreda SVF:s effekter på patientutfallet?

– Likt er granskning visar Riksrevisionen att påverkan på vårdutfall av SVF är oklart. Nyligen har vi mottagit granskningar från både Riksrevisionen och Socialstyrelsen. I januari kommer Myndigheten för vård- och omsorgsanalys slutrapportera sin lägesbild av den nationella cancerstrategin. Dessa kommer alla bidra till den uppdatering av den nationella cancerstrategin som regeringen tagit initiativ till. Inom ramen för uppdateringen ska ett helhetsgrepp tas om den svenska cancervården, inklusive SVF.

Standardiserade vårdförlopp

  • Standardiserade vårdförlopp inom cancervården har tagits fram för att förbättra tillgängligheten, korta väntetiderna samt öka patienternas delaktighet och nöjdhet.
  • De standardiserade vårdförloppen ska förkorta tiden mellan välgrundad misstanke om cancer till start av första behandling.
  • De standardiserade vårdförloppen beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras inom en viss cancerdiagnos samt vilka tidsgränser som gäller. Dels för hela förloppet, dels för de olika utredningsstegen.

Sjukvårdsministern berättar att regeringen avsätter drygt 1 miljard kronor årligen till 2026 för att stärka cancervården. Bland annat ska Regionala cancercentrum, RCC, stödja primärvården i att öka sin förmåga att identifiera patienter med cancer i ett så tidigt stadium som möjligt.

– SVF, vårdprogrammen och screeningverksamheten granskas och revideras fortlöpande i takt med att kunskapsläget utvecklas. Vidare pågår även ett långsiktigt arbete för jämlikt införande av precisionsmedicin i landet. Med hjälp av dessa nya teknologier finns möjlighet att revolutionera cancerdiagnostiken.

Varje år utreds cirka 140 000 patienter inom standardiserade vårdförlopp, SVF, varav en tredjedel påbörjar behandling. Samtidigt finns det en ambition om att primärvården ska vara navet i vården. Finns det ekonomiska resurser för båda dessa stora satsningar?

– Ja. Regeringen avsätter sedan tidigare årligen 3 miljarder kronor för arbetet med omställningen till god och nära vård med fokus på primärvården. Nu görs dessutom en förstärkt satsning på en utbyggd primärvård motsvarande nästan 1 miljard fördelat över de kommande tre åren. Med en utbyggd primärvård och en väl fungerande kommunal vård och omsorg kommer också den specialiserade vården kunna användas mer effektivt.

Ett grundläggande problem är att det saknas tillräckligt med personal för att bemanna vårdplatser och att operationskapaciteten brister. Vad gör ni åt det?

– Det är en högt prioriterad fråga att stärka kompetensförsörjningen genom förbättrad arbetsmiljö. Nyligen aviserade regeringen att cirka 5 miljarder respektive 6,5 miljarder kronor avsätts de kommande två åren i prestationsbundna medel för ökad vårdkapacitet och för att korta vårdköerna Regionerna behöver visa på konkreta resultat för att få ta del av pengarna, säger sjukvårdsministern och fortsätter:

– Utöver ovanstående satsning tillför regeringen också 3 miljarder kronor 2024 i form av ett sektorsbidrag, som ska betalas ut till regionerna efter vårdbehov. Syftet är att skapa bättre förutsättningar på kort sikt att bedriva en god och patientsäker hälso- och sjukvård.

Vår granskning i korthet

  • Av nio undersökta cancersjukdomar har andelen diagnoser i stadie 3–4 knappt ändrats under åren 2015–2021. I antal räknat var det cirka 290 fler sena diagnoser under 2021 jämfört med 2015.
  • Bland kvinnor har andelen sena diagnoser ökat med 2,5 procent sedan 2015. Totalt handlar det om 393 fler sena diagnoser under 2021 jämfört med 2015.
  • Bland män har andelen sena diagnoser minskat med 1,5 procent sedan 2015. Totalt handlar det om 105 färre sena diagnoser under 2021 jämfört med 2015.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida