Missbedömde suicidrisk

En 61-årig kvinna tvångsvårdades sedan ett år tillbaka på sjukhusets psykiatriska klinik då hon fick permission för vård på en öppen vårdklinik. Efter sex veckor tog hon sitt liv.

Dottern anmälde verksamhetschefen samt ansvarig sjuksköterska och ansvarig läkare till Ansvarsnämnden. Hon ansåg att de båda brustit i ansvar när de behöll hennes mor hos sig trots att hon blev allt sämre.

Modern hade varit psykiskt sjuk i omgångar sedan mitten av 1980-talet och vårdades sedan över ett år enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (lpt).

Två dagar före självmordet hade verksamhetschefen ett möte med en sjuksköterska och en kurator från slutenvården. Mötet gällde ett eventuellt medicinbyte eftersom patienten inte mådde bra. Det framgår inte av handlingarna om kvinnan själv var med på mötet, men det beslutades att hon själv skulle ta upp frågan om medicinbyte med psykiatrikonsulten veckan därpå.

Dagen efter hittades kvinnan vid järnvägen. Hon hade tänkt kasta sig framför tåget.

Nästa dag kom den anmälda sjuksköterskan tillbaka från en långledighet men fick ingen rapport om händelsen av verksamhetschefen, som hade arbetat i hennes ställe. Sjuksköterskan fick dock reda på det av patientens kontaktperson och pratade med kvinnan men märkte ingen direkt suicidrisk.

Verksamhetschefen skrev i sitt yttrande till Ansvarsnämnden att en ny handlingsplan har tagits fram och att dolda larm satts på nödutgångarna.

Ansvarsnämnden anser att sjuksköterskan borde ha rådgjort med läkare och verksamhetschef när hon fick reda på händelsen vid järnvägen. Det var enligt nämnden en felaktig slutsats att efter ett samtal med en psykiskt mycket sjuk människa tro sig vara säker på att hon inte skulle upprepa det självmordsförsök som hade misslyckats kvällen före.

Nämnden anser också att verksamhetschefen borde ha noterat kontaktpersonens rapport och underrättat den patientansvariga sjuksköterskan eller läkaren eller också ha skickat tillbaka pa-
tienten till slutenvården.

Ansvarsnämnden konstaterar också att det inte finns några journalanteckningar från veckorna före kvinnans självmord.

Den anmälda läkaren står som patientansvarig i kvinnans omvårdnadsjournal. Han besökte hemmet två gånger i månaden men hade bara träffat patienten i samband med inskrivningen. Han kontaktades aldrig om den 61-åriga kvinnans självmordstankar eller suicidförsök.

Nämnden tycker att hans roll är oklar gentemot patienter som var inskrivna på vårdhemmet enligt lpt. För dem låg behandlingsansvaret nämligen kvar på sjukhusets psykiatriska klinik. Därför friar nämnden honom men ger de båda andra var sin erinran.

Verksamhetschefen har överklagat sin påföljd till länsrätten (hsan 1152/04:b6).

KOMMENTAR: Stress och dåliga rutiner
Här syns resultatet av stress i kombination med dåliga rutiner och bristande ledarskap, anser Elina Linna, psykiatrisjuksköterska, vårdlärare, riksdagsledamot (v) och ledamot i socialutskottet.

Hon konstaterar att ingen tycks ha haft det medicinska ansvaret för patienten och att kvinnan var väldigt utlämnad under sin tid på vårdhemmet.

? Föreståndarens möte med personalen från slutenvården berodde på att kvinnan mådde sämre, men det ledde inte vidare, säger Elina Linna.

Hon anser att sjuksköterskan borde ha känt att det inte var ett sanningsenligt svar hon fick av patienten då hon pratade med henne om det inträffade.

? När det finns en självmordsrisk ska man prata vidare och lyssna bakom orden. Men det tar tid och förutsätter att man inte blir avbruten. Här fanns intede professionellt bästa förutsättning
arna. Sjuksköterskans dag var splittrad och hon var tillbaka i arbetet första dagen efter en längre ledighet. Det finns yttre orsaker till att hon inte hade den uppmärksamhet man kan kräva av en legitimerad sjuksköterska. Sjuksköterskan förstod inte.

Elina Linna säger att fallet berörde henne djupt och att hon har svårt att smälta att också sjuksköterskan var så utlämnad.
Hon tycker också att det tyder på bristande empatisk förmåga när de ansvariga på vårdhemmet lät polisen underrätta dottern om mammans självmord i stället för att själva ta hand om de anhöriga.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida