Missnöje med förslag till ny barnhälsovårdsjournal
Den journal som används i barnhälsovården håller på att förnyas. Svenska barns tillväxtkurvor och sociala situation har förändrats och nya krav gäller för sjuksköterskornas dokumentation av omvårdnad. Men sjuksköterskorna saknar en ordentlig struktur för dokumentationen av omvårdnaden i det förslag som finns.
– Vi kommer att reservera oss mot förslaget till ny journal för barnhälsovården eftersom formuläret inte tillåter oss att arbeta enligt vår struktur för omvårdnad och de krav som Socialstyrelsen ställer på vår dokumentation.
Det säger de tre sjuksköterskorna i en arbetsgrupp som också består av läkare, psykolog och representanter från Socialstyrelsen. På Socialstyrelsens uppdrag har gruppen arbetat fram ett förslag till ny journal för barnhälsovården.
Arbetsgruppens sjuksköterskor är Anita Elfström, distriktssköterska i Partille och samordnare av barnhälsovården i södra Bohuslän, universitetslektor Elisabet Hagelin och chefdistriktssköterskan Margareta Parkstam, som representant för riksföreningen för distriktssköterskor.
Tillväxtkurvor från 1950-talet
Svensk barnhälsovård är unik såtillvida att den når praktiskt taget alla barn i landet. Den bedrivs på ett likartat sätt, enligt ett basprogram med gemensamma riktlinjer. Alla yrkesgrupper som träffar barnet dokumenterar sina iakttagelser i samma barnhälsovårdsjournal.
Men det finns flera skäl att se över journalen, anser sjuksköterskor och barnläkare. I det formulär som används finns inaktuella tillväxtkurvor från 50-talet. Familjesituationen för många barn ärannorlunda än för några decennier sedan. Fler barn växer upp med föräldrar som är skilda. Har föräldrarna gemensam vårdnad växer barnet kanske upp i två hem, eventuellt med nya halvsyskon. Andelen barn med utländsk härkomst, som kan ha behov av extra insatser från barnhälsovården, har också ökat kraftigt.
I den nya journalen ska man kunna skriva hur barnets hela situation ser ut. En viktig förändring jämfört med tidigare är också att sjuksköterskorna, enligt patientjournallagen, nu har uttalade krav på sig att dokumentera sin omvårdnad av barnen. Enligt Socialstyrelsens författning (sosfs 1993:20) ska sjuksköterskorna dokumentera omvårdnaden på ett sätt som utgår från patientens behov. En redovisning ska finnas i journalen av sjuksköterskans bedömning, de åtgärder hon vidtagit och vilka resultat de har gett.
– Den pågående datoriseringen inom hälso- och sjukvården ställer krav på ett entydigt sökordssystem som gör det möjligt att följa viktiga parametrar för barnens hälsa, påpekar de tre sjuksköterskorna i gruppen.
Vårdförbundet säger samma sak i sitt remissvar.
Saknar sökord
– I sjuksköterskegruppen är vi besvikna över att journalformulären inte gör det möjligt för oss att arbeta med dokumentation i en strukturerad form med sökord. vips-modellen lärs ut vid landets vårdhögskolor och skulle göra det möjligt för oss att uppfylla Socialstyrelsens krav på dokumentation av omvårdnaden, säger Elisabet Hagelin.
vips-modellen finns sedan några år tillbaka i en särskild variant som är anpassad för barnhälsovården. Den togs fram av en grupp sjuksköterskor i ett nationellt projekt och presenterades i en rapport 1996. Modellen har prövats på flera orter, bland annat i Värmland och i Örebro län. Försöken har fallit väl ut, enligt Elisabet Hagelin. De tre sjuksköterskorna i arbetsgruppen tycker att läkarna i gruppen har varit ointresserade av den kunskapen.
Margareta Blennow är barnhälsovårdsöverläkare i Stockholm och arbetsgruppens ordförande. Hon säger att vips-modellens sökord inte finns med i det journalförslag som arbetsgruppen lämnat till Socialstyrelsen, beroende på att det finns oenighet bland sjuksköterskor om modellens användbarhet. Hon tycker inte att de förslag som funnits har kunnat visa på tydliga förbättringar jämfört med tidigare.
Egen kolumn räcker inte
Margareta Blennow pekar på att det finns utrymme för sjuksköterskorna att dokumentera omvårdnaden. Det finns en kolumn på journalförslagets textsidor där sjuksköterskorna själva kan skriva in sina sökord för dokumentationen. Men Anita Elfström, Margareta Parkstam och Elisabet Hagelin tycker inte att det räcker.
– Sjuksköterskorna behöver en ordentlig struktur för sin dokumentation. Att de dokumenterar på olika sätt minskar möjligheterna till en systematisk utvärdering av verksamheten och epidemiologiska jämförelser. Därom råder det enighet i sjuksköterskegruppen, anser de.
Förslaget till ny journal för barnhälsovården ska prövas i praktiken under sommaren på dryga hundratalet barnavårdscentraler och distriktssköterskemottagningar i landet. Erfarenheter av den prövningen ska vägas in i den slutliga versionen av journalformuläret.