Närvarande vård motverkar hot och våld

Vårdarens mod att låta sig beröras och förmåga att beröra är avgörande för att minska hot och våld i psykiatrin, hävdar sjuksköterskan och högskoleadjunkten Gunilla Carlsson som just har disputerat i vårdvetenskap vid Växjö universitet.

Hot och våld förekommer varje dag i vården och innebär ett stort problem för alla inblandade. Kunskaperna om hur situationerna uppstår och hur de kan lösas är begränsade.

Men nu har psykiatrisjuksköterskan Gunilla Carlsson i sitt avhandlingsarbete lyft fram patienters och vårdares upplevelser av våldsamma möten. Hon har sett att rutinmässigt vårdande kan öka risken för hot och våld.

? Det finns inga enkla och snabba lösningar för att få bukt med våldet i vården. Tvärtom. Vårdare och patient måste förstå varandras världar och hitta stigar där de kan mötas. Där har personalen ett större ansvar än patienten.

En närvarande vårdare är, enligt Gunilla Carlsson, en viktig förutsättning för att ett möte som innebär hot om våld ska kunna hanteras på ett bra sätt. Och närvaron måste vara både fysisk och psykisk. Där vårdaren förmår att beröra sina patienter, och själv vågar bli berörd, där får hot och våld svårare att gro.

Beröra och beröras

 Vårdarens sätt att vara och handla innebär en stor vårdande resurs. De patienter jag har intervjuat talar mycket om upplevda kränkningar. Förflugna ord eller kroppsspråk som personalen inte ens är medveten om, men som patienterna upplever som kränkande.

Men personalen ska i sin tur inte behöva stå ut med hot och våld. Gunilla Carlsson anser att de ansvariga för psykiatrin måste se till att vårdarna får utbildning och handledning för att orka fortsätta vårda och utveckla ett vårdande förhållningssätt.

? Det måste också vara tillåtet för vårdpersonalen att vara rädd och de måste få prata om rädslan. Så är det på en del ställen. Men långt ifrån på alla.