Nationellt avtal för hyrpersonal till domstol – igen

Det nationella avtalet för hyrsjuksköterskor har överklagats igen av bemanningsföretag. Precis som Vårdförbundet är de kritiska till karensen på 12 månader. Samtidigt har kostnaderna för hyrsjuksköterskor ökat med 39 procent på ett år enligt SKR.

Kostnaderna för inhyrd personal har ökat i vården. Hyrläkare kostar mer än hyrsjuksköterskor, men kostnaderna ökar mest för sjuksköterskor enligt siffror från SKR.

– Delar av det är kopplat till pandemin med bland annat vaccinationscenter och förskjuten vård. Korttidsfrånvaron såg också helt annorlunda ut för tio år sedan än vad den gör i dag, säger Stefan Petersson, på Västra Götalandsregionen.

Han är projektledare för regionernas arbete med en gemensam upphandling av hyrpersonal i vården. Men projektet har stött på patrull. Förra året överklagade hyrbolaget Dedicare upphandlingen – som gjordes om för att möta domstolens missnöje.

Nu har även den nya upphandlingen överklagats till Förvaltningsrätten. Bakom anmälan står Bonliva och tre andra bemanningsföretag. Därmed pausas upphandlingen igen trots att avtalet var tänkt att träda i kraft i vår.

– En överprövning kom in och då måste vi yttra oss till Förvaltningsrätten och invänta beslut, säger Stefan Petersson.

Regionens jurister jobbar på med frågan och tidplanen framåt är osäker enligt projektledaren. I teorin kan företag som är missnöjda med en nationell upphandling fortsätta överklaga den vidare i högre domstolsinstanser även om Förvaltningsrätten skulle ge regionerna rätt den här gången.

Finns risk att projektet läggs ner?

– Nej. Vi är övertygade om att vi behöver ett avtal på plats. Vi behöver ha in hyrpersonal, men säkerställa att de inte har konstigheter hos till exempel IVO, HOSP-registret eller i belastningsregistret. Vi behöver hyrpersonal som fungerar och har schyssta villkor, men också att vi betalar en ersättning med skattepengar vi har råd med.

Tvistefrågor mellan regioner och hyrföretag är precis som förra gången karensen och vilka summor som erbjuds företagen. Men Stefan Petersson tycker frågorna är avgjorda.

– Vi vill inte ha en situation där personal slutar på en avdelning och kommer tillbaka med helt andra villkor. Hyrkostnaderna har ökat. Vi får fler bemanningsföretag. Det är skyhöga löner i branschen. Regionerna tappar personal och vi får en osund verksamhetsutveckling, säger han.

Karensen facklig konfliktfråga

Karensregeln i det nationella ramavtalet är 12 månader. Det är tiden sjuksköterskor som arbetat i regionen måste vänta innan de får börja på ett bemanningsföretag och jobba i en region igen.

Karensen är något som både Vårdförbundet och Läkarförbundet kritiserat i dialoger om projektet. I en tidigare artikel i Vårdfokus kallade Vårdförbundets jurist Kirsi Piispanen, karensen för närmast ett ”yrkesförbud”.

– Vi är en myndighet och vill ha bra villkor för våra konsulter. Vi hade en samsyn med Vårdförbundet i många frågor utom i karensen där hade vi olika bild, säger Stefan Petersson.

Han säger att de fortsatt bjuda in Vårdförbundet för information och att samverkan sker inom respektive region.

– Ramavtalet ska alltid förhandlas lokalt, fortsätter han.

I dag varierar det mellan regionerna om man har tolv månaders respektive sex månaders karens. Det har också förekommit undantag från karensreglerna. Till exempel har Region Skåne gjort avsteg en mycket kort period. Sådana möjligheter kommer dock inte finnas i det nya nationella hyravtalet, enligt Stefan Petersson.