forskning

Neurologiska och psykiska sjukdomar vanligt efter svår covid

Neurologiska och psykiska sjukdomar vanligt efter svår covid
Hur stor risken är för att drabbas av neurologiska eller psykiska sjukdomar efter covid beror på hur allvarlig infektionen var. Arkivbild: Getty Images

Var tredje person som diagnosticerats med covid-19 drabbades av neurologisk eller psykisk sjukdom sex månader efter insjuknande, där ångest var det absolut vanligaste. Det visar en stor studie där forskarna efterlyser mer resurser till sjukvården för att hantera alla komplikationer.

I studien som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Psychiatry har forskare undersökt hur 236 000 covidpatienter, huvudsakligen från USA, påverkats av sjukdomen. De utgick från 14 neurologiska och psykiska sjukdomar och kunde se att sex månader efter infektion hade en tredjedel av patienterna fått någon av dessa diagnoser.

Ångest och affektiva sjukdomar var de absolut vanligaste, med 17 respektive 14 procent av fallen. Neurologisk påverkan som stroke och demens var mer ovanligt. Bland annat hade 0,6 procent drabbats av hjärnblödning, 2,1 procent hade fått ischemisk stroke och 0,7 procent hade diagnosticerats med demens.

Men när forskarna tittade närmare på de som varit allvarligt sjuka förändrades bilden. Av dem som vårdats på intensivvårdsavdelning hade exempelvis sju procent drabbats av stroke och nästan två procent diagnosticerats med demens.

Överhuvudtaget sågs en tydlig koppling mellan risken för komplikationer och covidsjukdomens allvarlighetsgrad. I genomsnitt hade 34 procent av studiens patienter drabbats av neurologisk eller psykisk sjukdom, jämfört med 38 procent av dem som lagts in på sjukhus, 46 procent av dem som fått intensivvård samt 62 procent av dem som blev sinnesförvirrade under covidinfektionen.    

Studien visar även att neurologiska och psykiska sjukdomar är vanligare efter covid-19 än efter influensa och andra luftvägsinfektioner, även efter justering för riskfaktorer. Det tyder på en specifik effekt av covid-19, men vad orsaken till detta är vet inte forskarna, som efterfrågar fler studier.

Kan bli stor påverkan

— Även om de enskilda riskerna för de flesta sjukdomar är små kan effekten på hälso- och sjukvården bli betydande på grund av pandemins omfattning och att många av dessa tillstånd är kroniska. Sjukvårdssystemen behöver resurser för att hantera det förväntade behovet, både inom primärvården och slutenvården, säger Paul Harrison, professor vid Oxford och studiens förstaförfattare.

Forskarna har själva pekat ut några svagheter med studien. Bland annat att de flesta som får covid-19 har milda eller inga symtom alls och därför inte kommer till sjukvårdens kännedom. De personer som studerats har därför troligen drabbats hårdare än allmänheten i stort.

Klicka på länken för att läsa hela studien: 6-month neurological and psychiatric outcomes in 236 379 survivors of COVID-19: a retrospective cohort study using electronic health records.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida